Några kråkor i parken

Mycket kråkor i parken är det. En smakar på något som den sedan lämnar därhän, dricker lite vatten tillsammans med en annan och plötsligt är de borta. Inte en fågel syns till. Alla så målmedvetna på något sätt.

Själv har jag lite tappat styrfart. Påminns brevledes att min sjukskrivning har ett slut. Vad skall det bli sedan? Någon mer energisk stund i ensamheten här hemma kan jag ibland sakna jobbet. Eller snarare arbetssammanhanget. Själva jobbet är jag tveksam till om jag skulle orka med just nu. Men de trevliga arbetskamraterna, kaffepauserna och världsförbättringen. Det som gjorde det värt att ta sig till jobbet dag efter dag.

Men mest av allt saknar jag nog energin som var en förutsättning för att kunna jobba och delta på samhällets villkor. Undrar när den riktigt skall återkomma?

Men nu har jag i alla fall kommit igång att sticka igen. Få kan livnära sig på att sticka, men det är för övrigt en riktigt trevlig sysselsättning. Särskilt då man har sällskap.

Leena
14.11.2018 kl. 14:50

Bara en pytteliten förbättring?

Nu då du läser det här är jag troligen rätt nervös. Jag skall snart ställa mig upp inför ett helt auditorium av folk och berätta min sjukhistoria och mina erfarenheter av deltidsjobb. Munnen känns lite torr, pulsen är hög och jag letar efter ett vänligt ansikte bland åhörarna.

Men jag ser också fram emot det. Mina erfarenheter, upplevelser och känslor är bara mina, dem kan jag dela med mig av utan att någon kan påstå att jag har fel. Tänk om jag kunde få  arbetsgivarsidan att se all den potential som kan finnas i deltidsarbetet? Tänk om jag kunde bidra till en bara pytteliten förändring till det bättre. Tänk vad glad jag blev då.

Leena
22.05.2018 kl. 07:33

Jobbdags

Hoppsan! En klassiker. Mitt arbetsbord har invaderats av plantor och nu skulle det finnas orsak att hitta jobbinspiration, och då menar jag inte trädgårdsarbete. Jag har blivit ombedd att tala som erfarenhetstalare om mina egna erfarenheter som kroniskt sjuk och deltidsarbetande på ett seminarium som riktar sig till olika fackmän som arbetar med partiellt arbetsföra.

I en situation då livet kastades omkull av en livshotande sjukdom är det inte jobbet utan mycket annat som upptog ens tankar. Åtminstone för mig. Men sedan hann tiden ikapp och arbetsfrågorna blev aktuella igen. Men med nya förutsättningar och prioriteringar. Jag har haft möjligheten att arbeta deltid och haft en förstående arbetsgivare som varit väldigt flexibel och gett mig möjligheten att jobba mycket på distans från mitt hemmakontor och på så vis har jag kunnat kombinera jobb, hem och ork. Samtidigt som jag fått delta i ett jobbsammanhang. Mycket värdefullt.

Jag tror att det finns en väldigt stor outnyttjad potential ute bland andra i liknande situation som min. Jag hoppas att jag kan förmedla vikten av flexibilitet för arbetsgivarna. Jag tror att många fler kunde klara av att deltidsjobba om rätta förutsättningar ges från arbetsgivarhåll.

Har du några egna erfarenheter av deltidsarbete p g a nedsatt arbetsförmåga? Vad tycker du är viktiga aspekter för att kunna lyckas kombinera ett jobb i en situation då man inte längre kan eller orkar jobba heltid? Dela gärna med dig av dina erfarenheter i en kommentar eller maila mig på leena.sahlstrom@hotmail.com

 

Tidigare jobbrelaterade inlägg:

Mina gästblogginlägg på cancerföreningens blogg: Hälsningar från arbetslivet

 

 

Leena
16.05.2018 kl. 19:50

Fakturering

Så nu har den skickats iväg; mitt livs första faktura! Kändes pirrigt och stort.

Mycket pyssel och osäkerhet med den första fakuran, första gången. Hur det skall se ut och vad som måste vara med och inte.

Det svåraste är ändå att sätta pris på sig själv. Inte för högt, för att eventuellt bli anlitad igen, men samtidigt inte för lågt, så det inte blir enbart välgörenhet av det man sätter ner både sin tid och själ i. Mycket svår balansgång tycker jag.

 

Har du eget företag? Hur resonerar du kring prissättning och fakturorna?

 

Leena
12.03.2018 kl. 12:10

Premiärföreläsning som expert

Idag var det min provföreläsning som expert (erfarenhetsföreläsare) för en liten grupp riktiga närvårdsstuderande (undersköterska kallas de i Sverige). Och det gick bra! Jag var inte ens så speciellt nervös. Studenterna och deras lärare var jättegulliga, lyssnade intresserat och hade en massa bra frågor, så det blev en fin diskussion efteråt också. Jag fick positiv feedback och de verkade uppriktigt nöjda. Det blir nog flera gånger.

Sedan hann vi ut på isen på skidor en sväng i solen också, så nu är jag trött i kroppen, men glad och nöjd efter en lyckad dag.

Läs mer om min nya bana som expert i ett tidigare inlägg: Expert på cancer

Leena
22.02.2018 kl. 18:28

Expert på cancer

Hej, nu ska ni få höra. Om kursen. Den jag nämnde tidigare (läs här). Jag skall bli expert! Expert på mina egna erfarenheter. Expert på att berätta om mina upplevelser om cancer för t ex sjukvårdsstudenter och andra som kan ha nytta av att höra hur det är att vara den mottagande parten. (Suomeksi kokemustoimija.)

Jag slank in på det här halvt i misstag. Hade inte riktigt full koll på vad jag gav mig in på faktiskt. Men nu vet jag redan bättre.

De två första kursdagarna var rätt jobbiga. Även fast jag har varit öppen om min sjukdom och skrivit om det en hel del här på bloggen (klicka in på kategorin cancer till höger och scrolla längre bak i tiden), så var det plötsligt ganska jobbigt att stå där framför en publik, även fast den var liten, och berätta om det första chockbeskedet och om det andra som var ännu värre. Spänningen att tala inför publik fick mig att darra lite. Alla tankar kring sjukdomen fick min röst att bli ännu tunnare och svagare än vanligt och jag kunde känna tårarna bränna i ögonvrårna.

Efter den andra kursdagen var jag väldigt omtumlad och tveksam om jag verkligen ville göra det här.

Nu har jag varit på min tredje kursdag och det känns redan så mycket bättre. Jag var jättespänd inför min presentation, som jag trodde bara skulle hållas inför de andra kursdeltagarna. Men som en överraskning hade vi fem speciellt inbjudna åhörare där igår kväll som gav oss feedback. I mina förberedelser som var rätt slitsamma i sig, hade jag förträngt att vi skulle begränsa oss till 10 minuter. Mitt manus var mycket längre än så.

Min syster, som är i branschen, uttryckte det så bra: ”Vad kan vara finare än att dela sina erfarenheter med personer som kan ta det till sig och ge det vidare till andra?”

Så nästa vecka skall jag träffa närvårdarstudenter och provprata för dem. Det blir spännande. Skall ha bättre koll på tiden då. Det finns ju så många anekdoter jag kunde dela med mig av. (Läs hur det gick här: premiärföreläsning som expert)

Läs mer om hur jag upplever livet med kronisk cancer och hur det var att få diagnosen aggresivt metastaserad njurcancer i tidigare publicerade blogginlägg. Bland annat:

Läs ännu mer genom att klicka in på kategorin cancer i spalten till höger och bläddra runt bland mina äldre inlägg.

Eller läs mitt gästbloggsinlägg på cancerföreningens sida

 

Leena
16.02.2018 kl. 13:48

Företagarlyx

Min första dag som företagare har börjat med att utnyttja egenföretagarens fördelar. Att själv få styra och bestämma om sin tid. Så vid gryning (rätt sent på dessa breddgrader i januari) tog jag mig ut i särskilt gott sällskap i skidspåren för att få ihop ett av veckans träningspass. Friskt väder i minus åtta grader, ingen vind och solen färgade himlen på sin väg upp. Kunde inte bli bättre.

Det fascinerande är att medan detta skedde, har jag blivit nerringd och mailad av försäkringsbolag, telefonbolag och jag vet inte vad, som alla vill fånga upp mig, eller snarare mitt företag, i sitt nät och dela med sig av sina bästa erbjudanden. Rätt intressant hur det funkar. En helt ny värld öppnar sig som jag knappt visste om att den fanns. Redan nu känner jag att det var värt 75 euro som registreringsavgiften för ny firma är, för alla nya erfarenheter.

Så nu är det bara att hugga tag i dagens ”To do-lista” och se om jag kan bocka av något. Eller så njuter jag av att det är fredag, att jag är min egen chef och själv kan bestämma när och vad jag gör. Känns som den lyx vilket det är.

PS. Tack för alla lyckönskningar och hejarop. De värmer och  bär mig en god bit på väg.

Leena
19.01.2018 kl. 14:01

Ett Passligt företag!

Det här känns stort. Häftigt. Rätt märkvärdigt nästan. Plötsligt är jag företagare. Hur gick det här till egentligen?

Registrerad som enskild näringsidkare, ett eget FO-nummer, anmäld till skattemyndigheten och redovisningsskyldig. Hela paketet.

Vad företaget skall göra undrar du?

Det får väl bli något passligt.

Leena
18.01.2018 kl. 15:24

Cancer och arbetslöshet

Idag får ni klicka in er här på cancerföreningens sida för att hitta ett inlägg skrivet av mig; "Nytt år och nya förutsättningar".

Ha en bra arbetsvecka!

 

 

 

Leena
15.01.2018 kl. 09:19

Hittelön utlovas!

Vet inte när senast jag haft en såhär busy vecka, och då har jag inte ens jobbat. (Börjar förstå pensionärerna mer och mer nu.)

Det är ju mer än ett heltidsjobb att utveckla sin framtid.

Men busy på ett väldigt roligt sätt. Jag har varit full av iver att kunna sätta igång mitt nya liv. Tänk bara att plötsligt få en till chans, med många flera år av livserfarenhet med i bagaget, att kunna prova något nytt. Att välja något som jag inte gjort förr, lära mig nya saker. Blir liksom pirrig i hela kroppen av blotta tanken. Känns som om hela världen  plötsligt står öppen framför mig.

Tills jag inser att jag förlagt viktiga papper. Som i ett skede kändes onödiga och knappast längre något jag skulle behöva. Men nu plötsligt är mycket centrala. Någon som sett den? En röd mapp med mitt namn på. Lovar bjuda middag till den som hittar.

Leena
12.01.2018 kl. 21:22

Fri att göra som jag vill

Vardagen kommer ikapp mig. Julen är firad. Nyåret likaså, fast vi knappt firade, och skidsemestern är avslutad för denna gång. Mannen har cyklat iväg till jobbet och sina 400 olästa mail. Barnen har likaså trampat iväg till sina skolor, mer eller mindre inspirerade att ta tag i skolarbetet igen efter välbehövligt avbrott.

Själv blir jag kvar hemma. Precis som jag gjort de flesta dagarna det senaste året. Har varvat mitt distansjobb från hemmakontoret med det obetalda hemarbetet. Men nu är kontraktet slut. Inget lönearbete för tillfället. För hemarbetet har vi inget kontrakt, det finns kvar ändå.

Har sett framemot den här dagen. Fri att göra som jag vill. Ta tag i min framtid. Planera, söka alternativ, men också njuta av friheten utan måsten. Vara sin egen chef.

Men just nu så känns chefen lite instabil och osäker i sin ledning. Vart är jag på väg?

Leena
08.01.2018 kl. 11:16

Jobb, cancer och meningen med livet

Det bästa idag, förutom att det är veckans favoritdag är att

1. Det är min födelsedag. Barnsligt, men på något vis är det fortfarande, ännu i min ålder, något speciellt med födelsedagspirr.

2. På väg i tåg mot Helsingfors, och jag har det bästa sällskapet.

3. Mitt gästblogginlägg på cancerföreningens sida ligger ute nu. Jobb, cancer och meningen med livet. Läs det här.

Leena
24.11.2017 kl. 09:22

På jobb med cancer

Då var det ivägskickat. Mitt inlägg till cancerföreningens blogg, som jag nämnt tidigare. Deras blogg är mestadels på finska, men nu blir det ett till inlägg på svenska där, hoppas jag. Vet inte ännu om(?) och när det publiceras, så ni får ge er till tåls ännu. Kanske en onsdag, inom en nära framtid.

Deras pågående bloggserie handlar om jobb och cancer; Terveisiä työelämästä / Hälsningar från arbetslivet. Jag har inte behandlat jobb här på min blogg tidigare (förutom att jag tangerat det i ett inlägg här), så det blev en hel del frågor men färre svar, och jag känner mig egentligen inte så väldigt mycket klokare ändå. Var platsar jobb in i meningen med livet egentligen?

Leena
17.11.2017 kl. 11:27

-START-

-BLOGGARKIV-

 

-KATEGORIER-

Cancer

Familj

Företag och jobb

Hästliv

Kretslopp

Lilla cancerskolan

Mat

Musik

Skärgårdsliv

Trädgård

Vasa

 

Om mig:

Hej, jag heter Leena och har cancer. Nej såhär. Hej! Jag heter Leena och lever trots att jag har cancer. Fast egentligen är det såhär: Hej! Jag heter Leena och jag har ett gott liv.

Visste du att idag botas många som fått diagnosen cancer? Jag är inte en av dem. Min cancer går inte att bota. Det har läkarna sagt. Men jag lever bra ändå.

 

Följ bloggen på Facebook: Passligt

Kontakta mig på: leena.sahlstrom(at)hotmail.com

Voit ottaa yhteyttä minuun myös suomeksi.

 

Följ mig på instagram: @leenasahlstrom

 

Om bloggen:

Kan man trivas i Vasa? Ofta får jag frågan. Och efter sjutton år i Sverige, nio år i Helsingfors och två i USA och Australien: visst gör vi det. Eller åtminstone tänker jag ge Vasa en chans. Passligt handlar om det. Och om hästar, trädgård och musik. Och lite om cancer.

 

Foto: Alla bilder är mina egna (om inget annat angetts). Du får gärna använda dem bara du tydligt anger källan/fotografens namn (Passligt.ratata.fi / Leena Sahlström)

 

Vad är egentligen passligt?

 

Min samarbetspolicy:

Det kan hända ibland att jag samarbetar med någon. Varje samarbete märker jag tydligt ut i början av inlägget. Jag samarbetar enbart med företag som säljer produkter eller tjänster jag själv gillar och som jag tror kan vara till nytta och glädje för mina läsare. Det går inte att köpa min åsikt. Jag hoppas mina samarbeten är något du också kommer att gilla.

 


 

bloggtoppen.fi - finlandssvenska bloggar