Skäriliv från scratch

Här är allt möjligt!

Lycka till lillebror, som inte bara kan backa släp och köra båt utan också fälla skog, såga plankor och bygga stuga.

Idag hantlangade vi tre bojar i havet så nu ser det redan bebott ut ute på ön.

 

Leena
Publicerad 27.06.2017 kl. 23:37

En pärla i Österbotten

Publicerar bilder från midsommar på Mickelsörarna med risk för att det blir så välbesökt att vi nästa gång inte får plats.

Bara 30 sjömil från Vasa hittar man denna skärgårdsidyll, där det finns glass i cafét och fräscha dass.

En vacker välutmärkt, fast inte så välfrekventerad, naturstig ledde till stormarnas strand som var lugn och fin denna midsommarafton.

Vädret överträffade sig själv. Min garderob bestod av kläder som tålde regn och rusk som var utlovat, så till slut satt jag till familjens stora förfäran i sittbrunnen i bara sportbh.

Leden till hamnen är rätt trång  och inget att kryssa i fast den är välutmärkt. Från sittbrunnen i hamnen kunde vi räkna till inte mindre än 12 linjetavlor. Men i förlig vind på väg hemåt var det roligt att segla igenom arkipelagen. Hit återkommer vi gärna.

 

 

 

Leena
Publicerad 26.06.2017 kl. 09:05

Öppna portar i Kristinestad

Det blev som jag planerat. En inspirerande och mysig tur igenom uppväxtstaden. Och första gången vi systrar navigerade där med hjälp av en karta. Och ändå hade svårt att hitta.

Här har min syster gått i fysioterapi i ungdomen. Med vissa traumatiska minnen, som vi nu kunde skratta åt.

Det här underbara stället kan man hitta mera bilder på här. Lika charmigt i verkligheten som på bild.

Kattpiskargränden, en av Kristinestads top 10 sevärdheter. Kanske top tre?

Dags att åka hem och rensa i rabatterna.

Som avslut på dagen så dök det upp nyrökta abborrar på bordet, utan att jag rört ett finger.

PS. Visit Kristinestad om du inte redan gjort det.

Leena
Publicerad 18.06.2017 kl. 20:44

Marknad i dimman

Det blev middag på torget ikväll på internationella stormarknaden som fortsätter ännu imorgon. Med hopp om lite mindre dimmigt väder om inte annat så för alla försäljare som stod där och huttrade i råkalla 13 grader. Bara en liten bit in i landet så är det full sol. Men vad gör man inte för att få bo nära det fina havet?

I avsaknad av smakportioner så blev det tre gafflar per portion istället så vi smakade förutom på finska vegetariska tortillas, också på tyska currykorvar, och thailändsk plockmat. Supergod klassisk inlagd gurka, vars pris påminde mig om att jag borde prova lägga in själv i höst. Och torkad vitlök som var förrädiskt stark. Och lömskt lockande var också alla kakor, fudge och bakverk. Franska choklad-wienerbröd köpte vi hem för en spottstyver. Inte lika goda som i Frankrike, men näst intill.

Skulle det inte vara för fälttävling imorgon så skulle jag kunna tänka mig favorit i repris. Fiskmarknaden som jag planerat missar vi imorgon, men fisk finns i sjön, så det är väl bara att hämta upp den?

Och vad vore en matmarknad utan blommor?

Leena
Publicerad 09.06.2017 kl. 22:30

Som på Strömsö

 

Cyklade iväg med min smutsiga korg fastspänd på pakethållaren och både fina röda fleecen och en regntät jacka för det annalkande regnets skull. Men inte en droppe regn har kommit, snarare en skön och varm sommarkväll med lika trevlig stämning.

Trädgårdskväll på Strömsö med plantloppis levererade. En hel hink med funkia, två grönkålsplantor till grönkålslasagne i höst, en bollviva att komplettera mina gullvivor med, och förgätmigej att förvilda sig i trädgården, fick jag hem på min cykel.

Och med snålskjuts fick jag med mig lite tips: att sy utekuddar av alla gamla trasmattor. Och fixa (svärfar kanske?) ett långbord att ställa ute på kvällssolsgräsmattan här hemma. För att ha alla sommarens grillkalas runt.

Och lite tröst också, för även på Strömsö finns det hyllor som liknar mina.

 

 

 

 

PS. Jag tackade nej till att vara med i programmet.

Leena
Publicerad 08.06.2017 kl. 22:01

Sol, fisk och arbetsläger

Känns nästan ironiskt att det är dags för skolavslutning och sommarlov för barnen. Idag stoltserar vi med knappt tio grader, blåsigt och solen gick precis i moln.

Har egentligen bestämt mig för att ha tålamod med vädret, för det kan man ju inte påverka, (förutom att välja en annan världsdel att bo i förstås), men nu börjar mitt tålamod ta precis slut.

Har spenderat alla mina barndomssomrar på landet så det är så jag tror att det skall vara. Vi flyttade ut efter skolavslutningen och hem igen då skolan började i augusti. Där levde vi sedan vårt sommarliv i evig sol och med fisk som enda föda. Hurra för dagarna då vi fick korv!

Så har det varit. Och är fortsättningsvis. Våra barn trodde länge att det inte fanns andra alternativ på somrarna än att endera vara på en stuga och varva fiske, bastu och trädgårdspyssel med arbetsläger eller alternativt sitta på någon fjärd och guppa. Fast båtlivet har haft en tendens att vara blåsigt och regnigt de senaste åren. Ett av det mest levande minnena är från en midsommar, då jag suttit och önskat mig en helikopter som skulle tagit mig bort från storm och regnrusk, då hamnen vi seglat till var full och vårt ankare inte höll i den höga sjön bakom den lilla klippan som skulle ge oss lä. Vid samma tillfälle beslöt vår äldsta dotter sig för att skaffa husvagn. Hon är 18 nu, men har inte ens körkort för personbil ännu. Att segla är hennes främsta intresse som upptar all hennes fritid, och även ger henne sommarjobb.

Så nu tänkte jag mig att jag skall göra några saker som andra människor gör på sina somrar.

Har redan bokat in trädgårdskväll på Strömsö den 8 juni kl 16-21. Tänkte cykla dit för då kan jag förhoppningsvis locka med mig någon cykelsugen manlig familjemedlem som annars är svår att få lurad till dylika evenemang. Men hur får jag hem alla plantor jag skall fynda på min cykel?

Fiskmarknad i Inre hamnen i Vasa den 10 juni. I höstas har jag faktiskt upplevt fiskmarknaden med mycket god rökt flundra, skärgårdsröra och inlagda sillar och det är värt att återupplevas. Om inte skarvarna har ätit upp all fisk för oss förstås.

Öppna portar i Kristinestad (17-18.6) har jag drömt om att få uppleva i många år, men har väl istället valt att sky "folkmassorna" och sitta isolerad på någon holme istället.

Och tror du att jag äntligen i sommar kommer ut till världsarvet och Replot bro. Undrar om vi kunde segla dit?

 

Leena
Publicerad 01.06.2017 kl. 12:20

Upprättelse för Seinäjoki

Måste korrigera min tidigare, här, så kritiska hållning till staden Seinäjoki.

Avvek idag från den invanda rutten och se jag hittade ett litet smultronställe. En söt liten återvändsgränd som avslutades vid den lilla ån. Här kunde jag tänka mig att bo. Om jag blev tvångsförvisad till Seinäjoki.

 

Leena
Publicerad 31.05.2017 kl. 00:05

Ett vykort från Gåsgrund

 

Hej!

Hälsningar från Gåsgrund. Vi har haft sol och bara lite vind. Måsen hade lagt tre ägg precis på stigen vid bryggan och vi har fått två sikar som vi skall laga till middag.

Kram,

Leena

 

Leena
Publicerad 25.05.2017 kl. 17:56

Skratt och tårar, allt är som det ska

Mamma, du har inte bloggat på länge? Ja, men du gillar väl inte ens att jag bloggar, svarar jag. Jo det gör jag visst. Om det gör dig lycklig, svarar hon. Så, hej, här är jag igen. Efter rätt intensiv helg.

 

Fredag och resdag: Uvi:n som jag försökt mota vid grind med litervis med vätska dagen innan, vill inte ge sig utan snarare tvärtom. Taggtrådsassociationer. Tanken på fyra timmar i bil får mig att funderar både på blöjor och starkare smärtlindring ur mitt hemma-apotek, innan jag hinner få ett recept strax innan avfärd till mitt apotek.

Väl framme. All logistik funkar som tågen i Schweiz. Och också tävlingens första två delmoment, dressyren och banhoppningen. Ute i terrängen kommer motgångar eller snarare ett nedhopp. Hästen tar över och bestämmer att hit men inte längre. Hellre in i skogen än att hoppa ut i det okända.

Jag hinner redan befara avsittning och lösspringande häst, men lättad då jag hittar dem båda välbehållna. Besvikelsens tårar är nära för ryttaren. Ingen skam eller ånger kan jag skönja hos hästen. Hennes tankar är främst inriktade på det spirande gröna gräset hon inte sett sedan förra sommaren. Ryttaren färdig att ge upp hela karriären och satsa på enbart banhoppning. Problemet är att hon inte känner sig som en hoppryttare. På vägen hem planerar vi redan fortsatta träningar och tävlingar. I fältritt.

Och nu är det söndag kväll. Alla är hemma. Båten är i sjön, morsdagslunch uppäten, hästar omhändertagna, konserter spelade, träningar tränade. Allt är som vanligt. Precis som det är då dotter som varit borta, kommer hem. Skratt och tårar.
Leena
Publicerad 14.05.2017 kl. 22:49

Söndagsunderhållning del 2

 

Vi som precis skrutit på tåget och hur smidigt det är. Drygt tre timmar sena till Helsingfors. Någon har eldat gräs och järnvägens signalsystemledningar i Viiala. 

Det blev falafelbullar för Ellen och supersized VR-köttpiroger för vår del till middag, istället för den gemensamma vi hade planerat i Helsingfors. Hennes jacka, tights, lactrastabletter och te kommer med oss till Zürich istället.

Det är lovat regn till Schweiz.

Allt tyder på att det kommer att bli en bra resa.

Det här är inte en matblogg.

Leena
Publicerad 07.05.2017 kl. 22:35

Hur sjuk kan man vara?

Solig morgon. Tar cykeln till labbet på fastande mage. Drygt tre km. Det går som en dans eftersom jag har min elcykel. Den som jag köpte för att igen kunna cykla. Kolla här.

Men Vasa är ganska knölig att cykla i då man inte har vanan inne. Asfalten är bucklig och kanterna är höga till trottoarerna. För här ska man cykla på trottoaren. Men cykeln är som en gåva. Jag kunde ha hoppats att detta skulle vara ett samarbete med Crescent och Bosch, men det är det inte. Så jag kan bara drömma om elcyklar till hela familjen. Fast sonen lånade min cykel i vintras. Körde för fort i halkan och ramlade. Två gånger. Den är inte längre som fabriksny. Så han kan gott hålla sig till sin manuella i fortsättningen också.

På labbet sitter jag och smygtittar och undrar vad alla människor är där för. Och varför jag är där. Fast jag är inte orolig. Allt skall vara i sin ordning. Bara rutinkoll. Hur sjuk kan man nu vara om man kommer med cykel?

Leena
Publicerad 03.05.2017 kl. 16:25

Varför i all sin dar åker man till Seinäjoki?

 

Ja, inte är det kärlek inte. Men jobb, trevliga arbetskamrater och bra fikakultur. Och för fikakultur har jag fått pris, på en tidigare arbetsplats, så det är med auktoritet jag talar i detta ärende. 

Seinäjokidagarna är rätt rutinartade redan. Morgonbussen betyder chill i 80 minuter. Rask promenad med stavar till jobbet. Okej allt är relativt, inte så rask då, men promenad. Och så det bästa. Kaffe och te och en smörgås med arbetskamraterna som väntat in mig. Väl värt resan. Sen jobb, jobb, jobb, avbrutet av ärtsoppa och pannkaka varje torsdag, och en fikastund till innan halv tre.

Sen blir det kvällståget hem. Promenad till tåget oftast lite med andan i halsen, fast jag egentligen har hur mycket tid som helst. Men det gör inte så mycket för Seinäjoki är en jätteful stad. Enbart typ 60-70-80-tals estetik i all sin prakt. Sådär fult att man nästan får ont i ögonen och att det inte kan göra någon glad. Förutom de som dansar tango eller går på rockfestival. Jag antar att i deras ögon ser Seinäjoki helt annorlunda ut. Dessa två veckor om året lär hotellkapaciteten inte räcka till, för övrigt är det inte många turister som åker vilse hit.

Dethär är det enda vackra huset på min promenad. Lotta Svärd-museum.

Väntan på tåget har också fått sin rutin: In på kiosken. Skanna av tidningshyllan, bläddra lite för att sen lägga tillbaka igen i hyllan. Stå och sukta lite för länge vid godishyllan. Väldigt många godispåsar innehåller svarta godisar. Kasta en blick på två barn som leker någon lek inne i förvaringsboxarna. Sen ut på perrongen för där tror jag ändå att det är friskare luft. Och för att inte missa tåget.

 

Men idag var Seinäjokidagen ändå inte som alla andra dagar, för jag fick av en tillfällighet sällskap dit med kärleken. Tala om vardagslyx.

Leena
Publicerad 30.03.2017 kl. 22:27

Vinterns sista dag

 

Vaknar med tungt huvud fast solen lyser och fåglarna kvittrar ute. Har en lång lista på saker som jag önskar få fixat här hemma. Förutom att röja förstås, alltid, så också småsaker som att korrigera en lampupphängning, fixa en hasp vid grinden, så frön, you name it. Hur skall vi i nåt skede komma fram till att tapetsera, måla och planera nytt kök, då vi knappt klarar att hålla efter det dagliga underhållet?

Men som sagt, solen skiner och cykelsäsongen korkades igår. Får en Burana av Ellen, som undrade hur jag sjunkit så lågt nu. Hon refererade nog till tider då jag gått på lite starkare medel. Men tabletten gjorde sitt så vi kunde ta oss ut och kanske främst bort från alla måsten här hemma.

En tur till hamnen och en titt till båten. Via en loppis där det var så mycket folk som jag aldrig sett i Vasa samtidigt tidigare. Fritjof vände vid dörren. Och sen lunch på saluhallen, en favorit. Denna gång provade vi den franska ostmästarens Boeuf Bourguignon. Mycket god och mycket kött. Veckans dos typ.

Efter glass i solen i trädgården och nya vårtecken så finns det ännu tid att pricka av nåt från listan.

Leena
Publicerad 25.03.2017 kl. 17:09

En resa till frisören

 

Det här med Vasaflytten har också den fördelen att jag kommit så mycket närmare min bästa frisör Nina (detta är inte ett reklamsamarbete utan ren reklam från min sida). Härifrån tar det bara en dryg timme att köra till Kristinestad. Så det gjorde vi igår, för nu hade gränsen för vad t o m jag kan utstå frisyrmässigt passerat för länge sedan.

Och en resa till frisör i Kristinestad kan rekommenderas för allt detta ingick:

1. Behövde inte köra själv för äldsta dottern övningskör.

2. Hembakta bullar vid ankomst hos mor och far.

3. Håret välklippt hos Nina.

4. Sätta sig vid dukat middagsbord hos mor och far.

5. Hallon, kolasås och glass till efterrätt.

6. Få fylla bilen med hemgjord äppelmos, dito bullar och semlor.

7. Och så det extra magiska att lämna in tomflaskor och i utbyte få flaskor fyllda med hallon-vinbärssaft.

Skulle satt bilder på före och efter, men är för blyg och har inte övat på det där med selfies som dagens ungdom. Men kan berätta att före-bilden ger rättvisa för katastrofläget som rådde innan klippning. Efter-bilden ger inte full rättvisa åt Nina.

Leena
Publicerad 23.03.2017 kl. 17:45

Nu har Vasa visat sig från sin soligaste sida igen.

Men först var det alltså favorit i repris. Eftersom hästäventyret började 05.10 i morse då vi styrde mot Seinäjoki så var det också avklarat till lunchtid. Så vi hann med lite annat också denna soliga söndag.

Som t ex första fikat ute på vår gård i år.

Och sen en fantastisk tur med spark på isen. Blanka isar, strålande sol (som sagt), liten lätt bris, havsörnar, måsar och trutar. Fåglarna som samlats i stor flock höll låda som om det skulle varit sommar. Enstaka andra på skridskor, spark och skoter. Men mest öppna vita vidder, stora stenar, söta stugor på små och ännu mindre kobbar. Och förstås som avslutning en liten vandring förbi ett strömhål genom vass, för blöt mark, ris och snår för att undvika att bli blöt om fötterna. Men det är en klassiker då vi är ute.

Japaner och andra exotiska turister skulle levt resten av sitt liv på denna utflykt om det fått uppleva den. Och det har vi här hemma, bara runt hörnet från där vi bor.

Leena
Publicerad 19.03.2017 kl. 20:10

Kuntsi och Anita Jensen i inre hamnen i Vasa

Som jag sa så var det snöigt igår.

Men inne på museet varmt o gott. Ja inget direkt ätbart gott för cafeterian har stängt och söker nu ny företagare.

Undrar om inte detta var första gången jag varit ensam på museum! En trevlig o positiv upplevelse ändå. Gillade färgerna i Anita Jensens verk jätte mycket. Och hennes sätt att kombinera sjukdomars uttryck på människokroppen med pioner och orkidéer. De ser ju väldigt lika ut!  Fascinerande.

Dessutom var Art Battle intressantare än vad det verkade på annonsen. Röstade på team 4. De fina bilarna och färgerna på lyckohjulet fick mig att bestämma mig till slut. Hör till världens 10 % sämsta på att ta beslut. Oavsett vad det gäller. Och dessutom kan jag inte sluta grunna efteråt om jag ändå valde fel. Mat på restaurang, rätt sorts mysli i affären, slänga eller inte slänga. Dagarna är fulla av beslut att ta och det blir ju nästan bara svårare och svårare.

 

Idag snöar det inte längre. Bara pyttelite. Behöver kanske finploga.

Leena
Publicerad 09.03.2017 kl. 11:18

Sportlov, skidor, snö o sol

 

Visst är det vackert nu på vintern. Nysnö och sol är en fantastisk kombination. Mycket skidande har det blivit både för mig och de flesta i familjen.

Titta hur fint det var igår på isen.

Men nu säger kroppen att det kunde vara bra att få vila lite också. Precis en sån där rivstart med hysteriskt ökad mängd träning som man inte ska göra om man skall orka hålla igång nån längre tid. Men man fär väl njuta så länge det varar.

Rekommenderar att passa på nu o ta en tur ute. Isarna är starka ännu här i Vasa. Anser t o m jag efter att sett mängder av bilar, skotrar och motorcyklister dela isen med oss.

Leena
Publicerad 06.03.2017 kl. 10:21

Ge Vasa en chans!

Ja, efter ett halvt år i Vasa har jag bestämt mig för att ge staden en ordentlig chans att visa vad den har att erbjuda. Det måste ju finnas en massa bra saker med staden? Här bor ju ändå närmare 70 000 invånare, och alla kan ju inte bara bo kvar av slentrian? Jag menar att det måste ju finnas en massa värt att se o njuta av även här. Så min tanke är att upptäcka, men ffa öppna ögonen för vad staden har att erbjuda. Så sagt o gjort.

Idag skiner solen, men igår i snöfall och allmänt grått väder tog vi tillsammans det första klivet till okända naturstigar. Fågeltornet på Risö. Det blev precis en lagom tur för vad mitt ben orkar och vad vi hann innan mörkret kom. En fin informationstavla, väl märkta stigar, spångar, grillplats och ett gediget fågeltorn. T o m glöd fanns. Men ingen korv hade vi. Det får bli nästa gång.

Utsikten från tornet var grå men vacker med några okända fåglar över det platta landskapet.

Nästa gång tar vi med oss korv, kanske något övertalat barn och lite mera dagsljus för den längre rundan. Väl värt ett besök! Och en bra början på upptäckandet. Absolut mersmak.

Kör mot Gamla hamnen och följ sedan skylt mot fågeltorn. Lätt som en plätt :)

Leena
Publicerad 20.02.2017 kl. 19:24

-START-

-BLOGGARKIV-

 

-KATEGORIER-

Cancer

Familj

Hästliv

Musik

Skärgårdsliv

Trädgård

Vasa

 

Följ bloggen på Facebook: Passligt

Kontakta mig på: leena.sahlstrom(at)hotmail.com

Instagram: @leenasahlstrom

 

Om bloggen

Kan man trivas i Vasa? Ofta får jag frågan. Och efter sjutton år i Sverige, nio år i Helsingfors och två i USA och Australien: visst gör vi det. Eller åtminstone tänker jag ge Vasa en chans. Passligt handlar om det. Och om hästar, hus och musik. Och lite om cancer.

Hej, jag heter Leena och har cancer. Nej såhär. Hej! Jag heter Leena och lever trots att jag har cancer. Fast egentligen är det såhär: Hej! Jag heter Leena och jag har ett gott liv.

Visste du att idag botas många som fått diagnosen cancer? Jag är inte en av dem. Min cancer går inte att bota. Det har läkarna sagt. Men jag lever bra ändå.

 

 

Vad är egentligen passligt?

 

 


 

bloggtoppen.fi - finlandssvenska bloggar