Fiskmarknad i inre hamnen

 

Jag gillar fiskmarknad.

Förutom fisk finns det förstås också försäljning av bröd, metervis av lakrits och köttkonserv! Men det mest speciella som jag såg var strömmingen som man kunde köpa per skopa eller hink. Och den simmade (inte) i ett isvattenbad varifrån han skopade upp den. Jag tog mitt förnuft till fånga och lät den ligga kvar, för att nu stå och rensa och steka fisk rimmar inte så bra med helgens planer.

 

Kan rekommendera de smörstekta muikorna från Saimen, inte helt lokalt, men goda ändå.

Hos oss blir det närmat och strömming idag. Senapsströmming från Björköby och egenodlad potatis.

Du hinner än, för fiskmarknaden fortsätter imorgon lördag.

Leena
Publicerad 08.09.2017 kl. 14:43

Det var för jävligt

Då vi flyttade till Vasa var en av fördelarna att vi skulle komma närmare våra föräldrar. Efter många år utomlands och liv på långdistans, då varje besök var ett smärre projekt med packning och övernattning, så kan vi nu bara studsa in och ut hos varandra. Vilken glädje för oss alla.

Då jag för tre år sedan fick min diagnos, den, då det blev klart att hela jag var invaderad av monstret, och jag ringde, undrade mamma om de skulle komma. ”-Nej, nej, det behövdes inte”, tyckte jag. Inget blir väl bättre av det? Inte behöver ni sätta er och köra hela vägen från Österbotten till Helsingfors. Det här går nog vägen.

Jag kommer inte ihåg längre om jag pallade mer än någon timme innan jag ringde upp mamma igen. Jag tror inte jag sa mer än: ”Kan ni komma? Det här är för jävligt”, då satt de redan i bilen för att köra de fyra-fem timmarna ner. Jag gissar nu att de redan efter första samtalet hade packat sina väskor, för de insåg nog att detta samtal skulle komma. Fortare än jag själv anade det.

Och nu bor vi i samma stad! Barnen stannar till efter skolan för att bli uppassade med mellanmål (läs godsaker som inte serveras hemma). Vi firar födelsedagar, lånar grejer av varandra, hjälper med småfix (och större), äter middagar, dricker kvällsté och tar en spontan promenad i kvällssolen längs stränderna. Finns till hands, för varandra.

Leena
Publicerad 29.08.2017 kl. 10:48

Vaccin eller regndans?

 

Jag får väl säga att om jag annars slukat det mesta med Vasa och Österbotten med hull och hår, så är jag ytterst ledsen för det vaccinmotstånd som tycks florera här. Ja, inte direkt i Vasa, men t ex i omkringliggande Korsholm och lite norrut härifrån. Jag som talat för en sammanslutning av Vasa och Korsholm blir lite tveksam i detta avseende, men kanske vaccinmotståndet avtar lite om man bor i en större stad? Och som tröst får jag idag ändå läsa positiva nyheter i Vbl om Korsholm och vacciner, där vaccinationsgraden för småbarn stigit från 88 % till 92 %. Glädjande.

Ja, visst tycker jag att man skall vara sunt skeptisk och ifrågasätta, och visst var det väldigt olyckligt och en katastrof för de drabbade med svininfluensavaccinet som utlöste narkolepsi. Men från att ha varit en person som haft en väldigt restriktiv hållning till mediciner och trott på sunda livsvanor, mat, motion, frisk luft och sömn, som den bästa medicinen, vilket jag fortfarande tror på, så har jag insett att det finns fall då mediciner kan göra underverk. Då mediciner räddar liv. Och det hjälper inte hur många morötter vi än äter eller hur många regndanser vi dansar. Ibland är det bara så att forskningen, sjukvårdspersonal och myndigheter vet vad de håller på med.

Så under influensatider blir jag väldigt pådrivande och ser till att hela min familj vaccinerar sig. Det brukar inte vara några problem, varken för dem, skolhälsovården eller arbetshälsovården. (Okej då, att det kan vara lite pinsamt att bli tillkallad till skolsköterskan mitt under lektionen.) Men dessutom händer det ju att jag har kontakt med andra personer i mitt liv också förutom min familj. Så därför, såhär som en representant av gruppen immunosupprimerade (personer med nedsatt immunförsvar, t ex cancer och hiv patienter, åldringar och barn) så vädjar jag till er alla att, please, please, please, kan ni som ännu har möjlighet försöka uppehålla en gruppimmunitet mot sjukdomar som vi lärt oss kontrollera, eller till och med utrotat. För det finns många med mig som inte kan vaccinera sig p g a sin hälsa och/eller medicinering, men för vilka det samtidigt skulle kunna var totalt ödesdigert att smittas.
Leena
Publicerad 25.08.2017 kl. 14:59

Loppispremiär

 

Idag var det dags för loppispremiär för min del. På självaste torget i Vasa bjuder staden på tillfälle för privatpersoner att sälja sitt överflöd. Helt gratis. Och det var tur det för vår förtjänst idag skulle inte ha täckt någon platshyra.

Saker som begränsar försäljning på loppmarknad:

  1. Ihållande regn
  2. Temperatur på 12 grader
  3. Brist på kunder

Så vi tröttnar efter halva dagen på ett öde torg då även alla proffsen packar ihop sina grejer för att köra iväg. De som överhuvudtaget packat upp. Eller stannat kvar.

Men väl hemma igen blir det uppehåll, så efter snabb lunch hemma ångrar vi oss och bestämmer oss för att åka in till torget igen. Om inte annat så för att torka alla grejer som packades ner i rätt blött skick bara en stund tidigare.

Erfarenheter från dagen:

  • De flesta försäljare verkar vara riktiga proffs som säljer typ varje vecka, reser runt hela Österbotten på olika loppisar och gör det för knappt någon förtjänst överhuvudtaget.
  • Det är toppenstämning, trots vädrets nycker, och det sociala verkar vara en viktigare del både för försäljare och kunder.
  • Ens egen uppfattning om vad som är attraktivt bland sina grejer är det ingen annan som delar. Det var helt random grejer som vi lyckades sälja idag. Vad sägs om en ålderdomlig kaffekokare helt i glas med tveksamhet om dess funktion, udda bestick i påse utan att ens kolla vad den innehöll, eller synnerligen opraktisk glasbricka med korgkant.

Men vi, min mamma och jag, hade en trevlig dag. Och vi delade känslan som jag antar spelmissbrukare har där spänningen låg i om kunden a) kommer, b) stannar och tittar, c) intresserar sig för någon grej, d) bestämmer sig för att köpa den. Kanske efter prutning, kanske med ett nöjt leende som smittar av sig.

Leena
Publicerad 13.08.2017 kl. 22:24

Lite sorgligt

I morse kändes det lite sorgligt. Inte bara för att min man skulle till jobbet, för det innebar egentligen att jag fick cykelsällskap på väg till labbet, utan att i och med det, kändes det lite som om sommaren tog slut här och nu. Skall själv också börja jobba i mitten på veckan och skolorna börjar nästa måndag. Lite tråkigt känns det, för jag kunde hålla på länge ännu med att göra sommarsemestersaker. Och njuta av den sommarvärme som aldrig riktigt kom på allvar i år.

Men vi bestämde oss för att fortsätta sommaren och grillade ikväll och det är sommar det. Egen squash på grillen är lyx. Och så skördade jag äntligen lite slätbladig persilja som jag satt i frysen. Den första burken, bara början. För nu snart börjar ju skördetiden på allvar. Vinbär, blåbär, hallon och bönor, och kanske lite svamp längre fram. Det är något att se framemot.

Leena
Publicerad 07.08.2017 kl. 21:29

Ett livstecken

Hej familj och vänner, mostrar, fastrar och kusiner, arbetskamrater och en och annan webkontakt. Jag lever. Fast det vet ni ju. Har bara levt ett tag i radioskugga eller varit så avkopplad att jag inte varit uppkopplad. Så kan det bli när man har semester:

  • Morgondopp med morgontrötta respektive överaktiva tonåringar
  • Äta ute i trädgården i gott sällskap
  • Segla och upptäcka nya hamnar med hela familjen
  • Sol, sand, klippor och bad
  • Vandring i vacker natur
  • Måsungar som växer och igelkott på kvällspromenad
  • Bastubad med iskalla dopp
  • Fiska sin middag och skörda i eget land; nypotatis, squasch, bönor, sallat och örter.

Vad mera kan man begära?

Leena
Publicerad 28.07.2017 kl. 22:06

Konserttips

En regnig mulen och blåsig förmiddag som denna, får en att tänka på annat än sol, bad och skärgårdsliv.

Här hemma finns en musiker som övar både piano och violin, då han inte ligger och sover, stirrar på någon skärm, chillar eller är ute och cyklar. Så inte så mycket övande egentligen. Men i alla fall, så är en konsert inom ramen för Korsholms musikfestspel på kommande.

Även om solen skiner på fredagen den 28.7 kl 15 så kom till Kaffehuset August i Vasa och lyssna på två unga duktiga, som båda spelar både piano och violin. Det utlovas violin- och pianomusik både enstämmigt och fyrhändigt och i alla möjliga kombinationer och det är fri entré.

Ses där!

Leena
Publicerad 19.07.2017 kl. 11:34

Gratis gym

Skulle någon nu fråga vad jag gjort under sommaren, skulle jag svara målat staket. 84 meter, en och en halv meter högt staket är inte målat i en handvändning. Mycket är ändå målat, mycket återstår. Men tekniken har utvecklats avsevärt från de första brädorna. Till det snabbare. Och slarvigare. Min man skulle på samma fråga svara: målat plåttak. Men han har inte ens kommit till själva målandet än, fast han jobbat som ett djur redan flera dagar. Det skall tvättas, slipas rost, underbehandlas och sedan ännu målas. Allt hängandes fastspänd i sele. Här behövs inga gymkort.

Avkomman är inte lika road av sommarsysslorna. För till saken hör att dessa dagar egentligen hade spenderats chillande i en segelbåt. Om det inte vore för den alltför friska vinden. Som inte vill avta. Eller göra livet njutbart i en båt. Men då ett utlovat cafébesök i cykelfarten byttes ut mot middag på populära K.achi så log livet igen för samtliga.

Leena
Publicerad 17.07.2017 kl. 22:09

Valsörarna, en oslipad diamant

I serien skärgårdshamnar i Kvarken är det nu dags för Valsörarna.

I motsats till Mickelsörarna som jag beskrivit tidigare, så har Valsörarna ännu så att säga mycket potential. Vill man fira ostörd semester är detta ställe ett måste. Okej då att vi hade sällskap av ett par från Tammerfors i bryggan, men det kändes mer som ytterligare exotism och en trygghetsfaktor på denna lite lätt ödsliga ö (där endast Björköborna alltid har rätt att landstiga, oavsett häckningstider!). Ja och förstås fåren och huggormen.

Naturstigen var utmärkt trots att den ställvis var mycket smal och lång, sex km t o r. Tvärs över den stora ön vandrade vi innan vi nådde fyren som har släktskap med Eiffeltornet i Paris.

Kanske forststyrelsen sammanfattat enkätsvaren till nästa gång vi besöker holmen och vi då tas emot av en hamnvärd med allt vad det innebär?

 

 

Leena
Publicerad 14.07.2017 kl. 20:09

Världsarvet, Alvar Aalto och smutsiga strumpor

Mycket stor glädje att ha långväga gäster. Mest för umgänget med goda vänner. Men också för att få en snabb genomstädning av hemmet där också återväxten deltar. Och upptäcka inte bara dammiga strumpor bakom sonens säng, utan också hur vackert det kan vara i sommar-Finland. Må säga att det är lågmäld skönhet, men visst är det något speciellt med utsikten från Saltkaret i Svedjehamn, nu då landskapet dessutom blommar i lila, och höglandsboskapen med sina kalvar betar runt sjön. Och de blommande dikesrenarna längs landsvägarna.

En oväntad och okänd pärla hittade vi i Kauttua bruk nära Säkylä på väg söderut. Där finns förutom en pratsam och glad mattant med fräsch salladslunch i Alvar Aalto ritad bastu också ett terasshus av samma arkitekt i gammal bruksmiljö. Väl värt den lilla detouren.

I Fiskars charmerande bruksmiljö kommer vi ännu närmare historian då vi får övernatta i ett hundra år äldre hus än vårt eget. Höga spröjsade fönster, vedspis, kakelugnar och vitmålade trägolv mitt i en Bullerbyträdgård med äppelträd och blommande pioner. Och värdparet utstrålar ett lugn som få. Det uppdukade kvällsmålet i kvällens sista solljus är nästan magisk.

På vägen hem har vi med oss den trötta sonen efter ett två veckors läger med den nya violinen och smutsiga strumpor i bagaget.

Leena
Publicerad 11.07.2017 kl. 08:05

Måsungen

På Gåsgrund finns det knappt några däggdjur bara massor utav fåglar. Många måsar. Där finns också tid att följa dem då de äter, ruvar, chillar, slåss och skriker. För det gör de mest hela tiden.

Men mysigast av allt var att följa med den minsta lilla måsungen då den blev rädd för oss människor och kröp in i skydd under sin mors vinge. Precis som då den blev ruvad. Varmt och tryggt.

Leena
Publicerad 01.07.2017 kl. 17:59

Skäriliv från scratch

Här är allt möjligt!

Lycka till lillebror, som inte bara kan backa släp och köra båt utan också fälla skog, såga plankor och bygga stuga.

Idag hantlangade vi tre bojar i havet så nu ser det redan bebott ut ute på ön.

 

Leena
Publicerad 27.06.2017 kl. 23:37

En pärla i Österbotten

Publicerar bilder från midsommar på Mickelsörarna med risk för att det blir så välbesökt att vi nästa gång inte får plats.

Bara 30 sjömil från Vasa hittar man denna skärgårdsidyll, där det finns glass i cafét och fräscha dass.

En vacker välutmärkt, fast inte så välfrekventerad, naturstig ledde till stormarnas strand som var lugn och fin denna midsommarafton.

Vädret överträffade sig själv. Min garderob bestod av kläder som tålde regn och rusk som var utlovat, så till slut satt jag till familjens stora förfäran i sittbrunnen i bara sportbh.

Leden till hamnen är rätt trång  och inget att kryssa i fast den är välutmärkt. Från sittbrunnen i hamnen kunde vi räkna till inte mindre än 12 linjetavlor. Men i förlig vind på väg hemåt var det roligt att segla igenom arkipelagen. Hit återkommer vi gärna.

 

 

 

Leena
Publicerad 26.06.2017 kl. 09:05

Replotbron

Nu har vi seglat i motström både hit och dit under Replotbron. Så check på den. Med tanke på sommarplanerna jag gjorde tidigare, så har jag checkat av nästan allt redan; Öppna portar i Kristinestad, trädgårdskväll på Strömsö och nu segling till Replotbron. Fiskmarknaden får vi ta i augusti då det är dags igen.

Att göra upp sommarplaner med hela familjen är mera utmanande. Hästtävlingar, konserter och övningar, segling, stugmys, trädgårdsfix och renovering. Allas önskemål och viljor är inte helt enkelt att få ihoppusslade. Men sommaren har ju knappt börjat och vi är effektiva.

Leena
Publicerad 25.06.2017 kl. 20:48

De små sakerna i livet

 

Upptäckte det lilla ormögat i rabatten. Den härstammar från vår stuga i Sverige där den växer som en enda stor matta. Men den lilla plantan med knappt några blad alls blommar nu även hemma i Vasa. En liten blomma men många minnen. Somrarna då barnen ännu var små. Varma långa somrar med mycket bad. Då vi låg på varsin styroxskiva* och lekte att det var isflak som vi flöt omkring på. Och vi kunde ligga i hur länge som helst i det varma algfria vattnet.

Till midsommarhelgen är hela familjen samlad igen. Då får hästen semester, jollen stå på land och instrumenten samla damm några dagar. Då skall vi ut och segla. Förhoppningsvis inte bland isflak.

* frigolit som vi lärde oss att det heter i Sverige

Leena
Publicerad 20.06.2017 kl. 10:22

Uppradat i trädgården

Trädgården fungerar som vilken terapi som helst. Jag glömmer bort tid och rum där jag river upp långa härliga maskrosrötter en efter en, eller kupar brun fin mylla runt rötterna på potatisen. Och se så fint det blev. Inte objektivt kanske. Men vackert ändå på nåt sätt.

Ikväll fick också fåglarna känna sig överröstade av sju glada flickor som parkerat sina mopeder på vår gård. Chillar på piknikfiltar i solen och skriker gällt, för en spindel kanske?

Det trodde jag aldrig. Att det skulle stå en hel drös mopeder på vår gård. Och att jag skulle tycka att det var en bra sak.

Leena
Publicerad 13.06.2017 kl. 22:43

Marknad i dimman

Det blev middag på torget ikväll på internationella stormarknaden som fortsätter ännu imorgon. Med hopp om lite mindre dimmigt väder om inte annat så för alla försäljare som stod där och huttrade i råkalla 13 grader. Bara en liten bit in i landet så är det full sol. Men vad gör man inte för att få bo nära det fina havet?

I avsaknad av smakportioner så blev det tre gafflar per portion istället så vi smakade förutom på finska vegetariska tortillas, också på tyska currykorvar, och thailändsk plockmat. Supergod klassisk inlagd gurka, vars pris påminde mig om att jag borde prova lägga in själv i höst. Och torkad vitlök som var förrädiskt stark. Och lömskt lockande var också alla kakor, fudge och bakverk. Franska choklad-wienerbröd köpte vi hem för en spottstyver. Inte lika goda som i Frankrike, men näst intill.

Skulle det inte vara för fälttävling imorgon så skulle jag kunna tänka mig favorit i repris. Fiskmarknaden som jag planerat missar vi imorgon, men fisk finns i sjön, så det är väl bara att hämta upp den?

Och vad vore en matmarknad utan blommor?

Leena
Publicerad 09.06.2017 kl. 22:30

Som på Strömsö

 

Cyklade iväg med min smutsiga korg fastspänd på pakethållaren och både fina röda fleecen och en regntät jacka för det annalkande regnets skull. Men inte en droppe regn har kommit, snarare en skön och varm sommarkväll med lika trevlig stämning.

Trädgårdskväll på Strömsö med plantloppis levererade. En hel hink med funkia, två grönkålsplantor till grönkålslasagne i höst, en bollviva att komplettera mina gullvivor med, och förgätmigej att förvilda sig i trädgården, fick jag hem på min cykel.

Och med snålskjuts fick jag med mig lite tips: att sy utekuddar av alla gamla trasmattor. Och fixa (svärfar kanske?) ett långbord att ställa ute på kvällssolsgräsmattan här hemma. För att ha alla sommarens grillkalas runt.

Och lite tröst också, för även på Strömsö finns det hyllor som liknar mina.

 

 

 

 

PS. Jag tackade nej till att vara med i programmet.

Leena
Publicerad 08.06.2017 kl. 22:01

Äntligen!

 

Äntligen äter jag frukost ute på trappen, fönster och dörr kan hållas öppna längre än för kort vädring och björktrasten lever familjeliv på gården. Mina övervintrade pelargoner har slagit ut i blom i köksfönstret och mina tjocka fårskinnstofflor får vila idag och jag är barfota!

Överväger att flytta mitt hemmakontor ut i skuggan i trädgårdens berså, men tvekar om min disciplin klarar det. Trastungar och trädgårdspyssel är alltför lockande. Men kanske jag gör ett försök i alla fall?

Leena
Publicerad 07.06.2017 kl. 10:30

Sol, fisk och arbetsläger

Känns nästan ironiskt att det är dags för skolavslutning och sommarlov för barnen. Idag stoltserar vi med knappt tio grader, blåsigt och solen gick precis i moln.

Har egentligen bestämt mig för att ha tålamod med vädret, för det kan man ju inte påverka, (förutom att välja en annan världsdel att bo i förstås), men nu börjar mitt tålamod ta precis slut.

Har spenderat alla mina barndomssomrar på landet så det är så jag tror att det skall vara. Vi flyttade ut efter skolavslutningen och hem igen då skolan började i augusti. Där levde vi sedan vårt sommarliv i evig sol och med fisk som enda föda. Hurra för dagarna då vi fick korv!

Så har det varit. Och är fortsättningsvis. Våra barn trodde länge att det inte fanns andra alternativ på somrarna än att endera vara på en stuga och varva fiske, bastu och trädgårdspyssel med arbetsläger eller alternativt sitta på någon fjärd och guppa. Fast båtlivet har haft en tendens att vara blåsigt och regnigt de senaste åren. Ett av det mest levande minnena är från en midsommar, då jag suttit och önskat mig en helikopter som skulle tagit mig bort från storm och regnrusk, då hamnen vi seglat till var full och vårt ankare inte höll i den höga sjön bakom den lilla klippan som skulle ge oss lä. Vid samma tillfälle beslöt vår äldsta dotter sig för att skaffa husvagn. Hon är 18 nu, men har inte ens körkort för personbil ännu. Att segla är hennes främsta intresse som upptar all hennes fritid, och även ger henne sommarjobb.

Så nu tänkte jag mig att jag skall göra några saker som andra människor gör på sina somrar.

Har redan bokat in trädgårdskväll på Strömsö den 8 juni kl 16-21. Tänkte cykla dit för då kan jag förhoppningsvis locka med mig någon cykelsugen manlig familjemedlem som annars är svår att få lurad till dylika evenemang. Men hur får jag hem alla plantor jag skall fynda på min cykel?

Fiskmarknad i Inre hamnen i Vasa den 10 juni. I höstas har jag faktiskt upplevt fiskmarknaden med mycket god rökt flundra, skärgårdsröra och inlagda sillar och det är värt att återupplevas. Om inte skarvarna har ätit upp all fisk för oss förstås.

Öppna portar i Kristinestad (17-18.6) har jag drömt om att få uppleva i många år, men har väl istället valt att sky "folkmassorna" och sitta isolerad på någon holme istället.

Och tror du att jag äntligen i sommar kommer ut till världsarvet och Replot bro. Undrar om vi kunde segla dit?

 

Leena
Publicerad 01.06.2017 kl. 12:20

-START-

-BLOGGARKIV-

 

-KATEGORIER-

Cancer

Familj

Hästliv

Musik

Skärgårdsliv

Trädgård

Vasa

 

Följ bloggen på Facebook: Passligt

Kontakta mig på: leena.sahlstrom(at)hotmail.com

Instagram: @leenasahlstrom

 

Om bloggen

Kan man trivas i Vasa? Ofta får jag frågan. Och efter sjutton år i Sverige, nio år i Helsingfors och två i USA och Australien: visst gör vi det. Eller åtminstone tänker jag ge Vasa en chans. Passligt handlar om det. Och om hästar, hus och musik. Och lite om cancer.

Hej, jag heter Leena och har cancer. Nej såhär. Hej! Jag heter Leena och lever trots att jag har cancer. Fast egentligen är det såhär: Hej! Jag heter Leena och jag har ett gott liv.

Visste du att idag botas många som fått diagnosen cancer? Jag är inte en av dem. Min cancer går inte att bota. Det har läkarna sagt. Men jag lever bra ändå.

 

 

Vad är egentligen passligt?

 

 


 

bloggtoppen.fi - finlandssvenska bloggar