Vårkänslor

Redan tredje advent.

När tredje ljuset brinner
vi juleklappar syr
och alla bakar kakor
och har ett väldigt styr.

Ja inte vet jag med er andra, men här har varken adventsljusstake kommit fram ur förrådet inte heller bakar vi kakor eller syr julklappar. Men visst kommer julen i år ändå. Det är jag helt säker på.

Bilden tagen på Puolalabacken i Åbo.

Julfeelis, Vasas nyaste julmarknad, gav verkligen julstämning. Den mysiga belysningen och pyntet på den vackra innergården invid kaserntorget var otroligt lyckad. Upplysta stammar, julgran och ljusslingor förhöjde verkligen stämningen. Vill man nappa på årets tema med återbruk så fanns det också bland annat söta små väskor tillverkade av jeans och annat återanvänt material bland allt lokalt konsthantverk. Men den fina julstämningen var väl värd ett besök, särskilt då vår egen ljussättning här hemma i år ännu i stora delar väntar i sitt förvar.

Hos oss har en efterlängtad renovering av köket kommit igång såhär i december. Hur klokt är det egentligen? Men det kloka med det är att vi återvinner gamla köksskåp som nu är inne för att målas om. Åttiotalsköket blir 50-talsstuk i vårt 50-talshus. De delar som ännu går att använda av de gamla åttiotals stommarna skall så småningom bli förvaring för verktygen i källaren istället.

Det gamla parkettgolvet sparar vi också. Gillar den nya golvklinkern som ersätter några hål som dök upp under gamla köksskåp.

Ser så mycket fram emot att det skall bli klart, men kan nu redan se att det blir så mycket bättre än tidigare.

Igår läste jag något överraskande och lite nedstämmande i tidningen. Det handlade om gurkor. Österbottens lokalproducerade gurkor. Logistiken kring gurkorna betyder att de först samlas upp i ett lager i södra Finland för att därifrån distribueras tillbaka till våra butiker här i Österbotten. Minst 800 km transport i onödan. Även om det är kostnadseffektivt så är det inget som jag tilltalas av.

Det här motiverar ju att även nästa år odla egna gurkor och köpa direkt från producent om möjligt. Om inte annat så för den lokalproducerade känslans skull.  

Tid.

Vår tid är väl det finaste vi kan ge någon annan.

Jag har fått mera tid. Var på kontroll och många av metastaserna som växte så mycket under sommaren hade minskat i storlek. Inga nya heller, som jag började misstänka med tanke på mitt mående som inte varit på topp, milt sagt. Så goda nyheter! Nu är det ett kortare uppehåll i medicineringen för att prova om det skulle få bukt på biverkningarna och höja allmäntillståndet lite. Redan nu andra medicinfria dagen känner jag mig pyttelite bättre. En lättnad.

Idag den 6.12 firar vi självständighetsdag här i Finland. En högtidlig dag som för mig som barn alltid innebar att gå med scoutkåren i ett fackeltåg genom vår lilla stad. Det var spännande för brandkåren var alltid med och hjälpte till med facklorna. För säkerhets skull.

Vi planerar installera en vedspis i vårt hem. Förutom att det är mysigt, så tror vi att vi kan komplettera husets uppvärmning och därmed minska kostnaderna. Visste du att en grad svalare inomhusluft minskar ca 5% på uppvärmningskostnaderna? Ta fram dina raggsockor, ylletröjor och plädar och vrid ner värmen en grad och både din plånbok och miljön tackar dig.

Nu är jag på väg ner igen till Helsingfors för kontroll. Sitter på tåget, trött, efter en för mig tidig start på dagen. Idag den fjärde december utmanar jag dig att lämna bilen hemma, klä dig varmt och använda cykel, allmänna färdmedel eller gå till fots. Lite frisk luft får du på köpet.

Första advent och idag tänder vi det första av fyra ljus i adventsljusstaken.

När första ljuset brinner 

står julens dörr på glänt

och alla barnen glädjas

att fira få advent

I decembermörkret blir det för övrigt riktigt många värmeljus som bränns åtminstone hemma hos oss. De små behållarna platsar bra i metallåtervinningen. Jag har placerat en liten aluminiumform i vårt återvinningskärl dit jag samlar alla små rester av värmeljusen, som annars så lätt slinker ned i det brännbara avfallet. Alla bäckar små.

Har inte tidigare kört bloggjulkalender, men fick en liten idé och tänkte ge det ett försök i år. Ni som känner mig vet att miljön, klimatet och östersjön ligger mig varmt om hjärtat. Därför tänkte jag samla ihop lite små miljötips där vi alla gemensamt kan dra ett pyttelitet strå till stacken. I vår vardag. Med små saker som på en månad tillsammans kan bli mera.

Hej hopp! Imorgon redan får vi öppna första luckan. Häng med!

Så här ser årets scoutjulkalender ut. Imorgon öppnar vi första luckan.

Aktuellare än någonsin: klimatförändring och havets övergödning. Glöm Black Friday! Nu skall jag slå ett slag för minskad konsumtion inför julen.

Vår familj för alltid en klassisk diskussion inför julen om julklappar. Du vet den som börjar med ”inte skall vi väl ha några julklappar i år...” Det slutar varje år med säckvis. Fast i rättvisans namn har nog mängden minskat med stigande ålder. Vilket är glädjande.

Årets julklapp är det återanvända plagget, enligt svensk media (HUI research). Det plagget är fyndat på second hand, eller helt gjort av återvunnet material. Är du lite händig stickar du ett par glada sockor, vantar eller mössa av restgarner du redan har där hemma. Andra idéer att ersätta köphetsen kunde vara olika immateriella presenter och upplevelser som t ex

• Biljetter till kultur som bio, teater eller en konsert eller varför inte ge ett presentkort till en vegetarisk restaurang, massage eller pedikyr.
• Lite mer äventyrligt är ett presentkort till en ridtur på islandshäst, äventyrsbad eller höghöjdsklätterpark.
• Eller så samlar du ner dina bästa vegetariska recept till en liten kokbok.
• Skriver en egen vers till din bästa vän eller läser upp din favoritdikt, sjunger en sång eller uppträder med en dans. Det kan visa sig bli den bästa julklappen av dem alla.

Har du några bra julklappstips att dela med dig av?

Det är mitten på november, nio grader varmt och jag har planterat små, små vitlöksklyftor. Äntligen kom de ner i jorden. Undrar om jag på våren kommer ihåg dem längre.

Mycket kråkor i parken är det. En smakar på något som den sedan lämnar därhän, dricker lite vatten tillsammans med en annan och plötsligt är de borta. Inte en fågel syns till. Alla så målmedvetna på något sätt.

Själv har jag lite tappat styrfart. Påminns brevledes att min sjukskrivning har ett slut. Vad skall det bli sedan? Någon mer energisk stund i ensamheten här hemma kan jag ibland sakna jobbet. Eller snarare arbetssammanhanget. Själva jobbet är jag tveksam till om jag skulle orka med just nu. Men de trevliga arbetskamraterna, kaffepauserna och världsförbättringen. Det som gjorde det värt att ta sig till jobbet dag efter dag.

Men mest av allt saknar jag nog energin som var en förutsättning för att kunna jobba och delta på samhällets villkor. Undrar när den riktigt skall återkomma?

Men nu har jag i alla fall kommit igång att sticka igen. Få kan livnära sig på att sticka, men det är för övrigt en riktigt trevlig sysselsättning. Särskilt då man har sällskap.

Min man uppslukades en kväll av dikter. Lars Huldéns verk. En del läste han högt. Här är en av dem. Jag väljer bort dialektversionen för jag kan inte uttala hans dialekt korrekt.

Man skall fara

Man skall nog fara

om de ringer från sjukhuset

och säger att någon man känner

eller är släkt med

är där och är mycket dålig.

Då skall man nog fara

dit.

Man skall inte låta halkan

eller kölden

eller det myckna arbetet

hålla en tillbaka.

Utan man skall nog fara.

Det är lessamt

om någon måste dö allena,

utan någon närskyld bredvid sig.

Och även om de säger på sjukhuset

att han är medvetslös

och att det ingen mening är med

att du kommer.

Men det är det att de ser så mycket där

och kommer inte att tänka på

att det också är för din egen skull

som du skall fara, så att du inte

behöver gå och fundera på det sedan,

att du borde ha farit.

Så man skall nog fara.

av Lars Huldén

(Märkväl att ordet "nog" i finlandssvenskan används som ett förstärkningsord, snarare i betydelsen verkligen än kanske.)

Julrosen gör det igen. Nu har två av mina plantor i trädgården knoppar! När allt annat går i vintervila så passar den på. Helt fantastiskt!

Du har väl knappast missat att min plan är att en dag ha en riktigt stor rabatt med blommande julrosor som på bilden här nedanför.

Tidigare om julrosor:

• Julrosen trädgårdens hjälte
• Helt magiskt!

Strålningen mot höften har kommit igång. En femdagarskur denna vecka blir det. Kan inte säga att jag ännu skulle haft någon dramatisk effekt, men oftast kommer den med lite fördröjning.

Och idag skall jag äntligen få träffa en näringsterapeut. Hoppas jag kan få lite konkreta råd och tips så jag får lite bättre ordning på ätandet. Nu känns det som om jag har ett jobb som börjar på morgonen och som inte tar slut före jag lägger mig på kvällen som bara cirklar kring vad och när jag skall äta. Hungers- och mättnadskänslorna är lite satta ur spel verkar det som, vilket känns jobbigt för en som hela sitt liv hållit en stadig vikt och den delen har reglerat helt sig själv.

Det har varit mysiga dagar med syster. Vi har bland annat stickat, ätit våfflor, handlat äppelträd och tagit upp potatis ur frusen jord. Jag har blivit så uppassad. Riktig syskonterapi.

Nya cafét Tintin på Brändö serverar läckra våfflor.

Lyckligt lottad igen. Fick agera försökskanin för person som snart är klart utbildad inom taktil stimulering. Ja, jag vet, jag var också jätteskeptisk då jag först blev tillfrågad. Hade ingen aning om vad taktil stimulering var för något. Men nu vet jag bättre. Det handlar bara om beröring. Man blir berörd enligt ett visst mönster från topp till tå och det kändes verkligen behagligt. Lite som massage fast snällare och utan de där muskelknutarna som gör ont. Tanken är att stimulera en utsöndring av oxytocin i kroppen för en välbehagskänsla och avslappning. Det här är ingen egentlig behandling utan bara någonting som gör att det känns bra, vilket det också gjorde. Och de bästa av allt är att hon kommer igen om några dagar.

Det blev en minisemester i Borgå. Ett obligatoriskt besök på Brunbergs fabriksbutik med provsmakning och en liten promenad genom gamla stan. Övernattning hos Ida-Maria B&B vid torget kan rekommenderas. Bastu med utsikt över domkyrkan i dimmig kvällsbelysning, hemtrevliga rum och god frukost med personlig service. Semesterstämning helt enkelt.

Den som själv odlat squash (zuccini) vet att det lätt blir lite för mycket av det goda. Förutom att grilla squash precis som det är, så är ”zucchini fritters” en av mina matfavoriter, men de är rätt så arbetsdryga. Receptet är från "Bills Food" av australiensern Bill Granger.

En enklare variant är att blanda ned riven squash och morot och varför inte lite fetaost också i plättsmeten (lämna då bort sockret).

Den senaste alternativet att gömma squash hemma hos oss är Tareq Taylors vegetariska lasagne.

Där steker man squashen, auberginerna och paprikan innan man varvar dem med tomatsås, ostsås och lasagneplattor. Lite mera arbete än jag brukar tipsa om, men med tre av oss i köket så blev arbetet lättare och en trevlig stund fick vi också.

Tomatsåsen krävde mycket ingredienser och kunde ha haft mindre vatten, men blev riktigt aromatisk. Väl värd sitt arbete.

Kokböckerna är alltså:

• Mat som gör gott- Ny vardag med Tareq Taylor.
• Bills food, Bill Granger

En dag som denna som verkligen gått utan att jag gjort någonting, kan jag rekommendera en eller egentligen två amerikanska TV-serier som jag gillat skarpt.

”Big little lies” har sänts bara i en säsong i sju delar men en till är planerad till nästa höst. Mycket välgjort drama om amerikanska mammor i vackra Monterey på amerikanska västkusten. Klassiska ingredienser med bland annat otrohet, mobbning och familjevåld (mycket berörande men jobbiga scener) i vackra boendemiljöer och vyer och med riktigt duktiga skådespelare bland annat Nicole Kidman och Alexander Skarsgård. Sju delar passar en lång lat dag.

Den andra serien ”The Affair” är också väldigt välgjord och med ett grepp där samma händelser utspelas ur olika personers synvinkel. Intressant hur till och med klädsel och utseende uppfattas olika beroende på ur vems synvinkel det berättas.  The Affair handlar som titeln säger om en otrohetsaffär som på ett fängslande sätt leder till så mycket annat. Den första och fjärde säsongen gillade jag mest, den tredje säsongen var till och med lite på gränsen för läskig för en som mig.

Båda serierna finns i sin helhet på t ex HBO Nordic. Har man inte den så går det att prova en månad gratis. Det är möjligt att se båda serierna under en intensiv TV-månad kan jag intyga.