Innerligt trött på kallvädret

Publicerad 22.04.2017 kl. 22:20

Råkade snubbla över pallkragar idag då vi var ute i annat ärende, och prismässigt kunde inte lösvirke och eget arbete längre konkurrera. Trotsade vädermakterna som verkar motarbeta våren så gott de kan. Så ute i snålblåsten i full mundering med dunjacka och utebyxor blev det lite pyssel innan lådorna var ihopmonterade och ännu mer innan de var placerade så att vi blev nöjda. Men det roliga började egentligen först då vi skyfflade ett antal skottkärror bajs från hästarnas rasthage som ändå måste städas. Få se om det kommer igång och producerar värme för små fröplantor i denna kalla nord? Bara det blev lite, lite varmare så frösådden kunde komma igång på allvar. Då skall det bli sallad, dill, persilja, squash, morötter och kanske lite jordgubbar till sommarens grillkvällar.

Rätt fint blev det eller hur?

Leena
Kommentarer (1)
Spamfilter
Skriv siffran 4 med bokstäver:
Verkligt fint , helt rätt ur trädgårdsboken.
Inga gångar att rensa, grattis
TS23.04.17 kl. 13:46

Vinter med buller och bång

Nu är det då tur att jag hann få undan hösten i trädgården. Cyklar, bil och släp är fortfarande sommarkittade. Det gäller att hållas på benen nu.

Vackert med snön då den är orörd och nu kan man inte klaga på mörkret längre. Sällan man får uppleva fallande löv på ett liggande snötäcke.

Leena
Publicerad 26.10.2017 kl. 09:43

En rufsig, vild och lycklig trädgård

Klart. Nu är det så gott som klart. Bara mina krukor som bor i källaren i vinter skall in ännu. Bara och bara; Afrikas blå lilja, stamrosen, hortensior och pelargoner, en hel del. Men de behöver jag hjälp med att baxa in. De gula björklöven är för vackra ännu där de ligger för att städas bort. Snart kan frost och snö få komma.

Vankade runt lite och planerade redan inför nästa vår. Resten av lönnen, som brutits i stormen måste ner, och där blir det rum för något fruktträd till kanske? Två av de mindre pilträden måste bort för vedboden som planerats. Den kommer att skymma grannens fulhörn bra. Bara vi får en eldstad först som vi skall förvara ved till. Och kvällssolsplatsen, där vill jag ha en grill, ett litet utekök och ombonat med växter runtom.

Som present till mig själv efter förra kontrollen köpte jag Hannu Sarenströms Trädgårdslycka. Hannu som fått mig att se att även en vissnad bukett kan vara vacker. Han säljer visserligen sin nuvarande gård på Kinnekulle, men boken är full av inspiration. Precis en sådan lite rufsig, barnslig och lycklig trädgård som hans vill jag också ha.

Ganska fint att ännu kunna plocka in av den mäktiga syrenhortensian.

Leena
Publicerad 17.10.2017 kl. 17:32

Rosa bandet grönsaker

Efter ett år i Vasa lyckades vi äntligen ta oss till Kodials gårdsbutik som säljer kravodlade grönsaker.

Hade köpt deras morötter i butik tidigare och de är bara de godaste. Nu blev det dessutom lite kålrot och rödbeta som vi skall steka till lammet imorgon. Men det bästa var fänkålen som hon skördade åt oss direkt ur landet. Kände knappt igen den med sina stora plymer av dilliknande blad och alltihopa kan användas. Lär inte vara så svårodlad heller. Den skall vi ha till siken som vi fiskade på Gåsgrund senast. Siken tinar nu sakteligen i kylskåpet och fänkålen steker och kokar jag ihop ikväll med lite vätska, vinäger och oliver till ett supergott tillbehör.

Om du inte har möjlighet att handla direkt från gård så kan du väl passa på att ladda hem lite rosa bandet grönsaker. Såg att det finns bl a fiskbiffar och kravtomater med i rosa bandet kampanjen i år som är i full gång nu. Eller rosor om man vill unna sig lite lyx.

Kodial deltar också i Rekoringen här i Vasa. Kunde kanske tro att detta var ett samarbete, men inte.

 

Leena
Publicerad 07.10.2017 kl. 13:27

Höst i trädgården

Inspirerad av alla trädgårdsentusiaster så hittade jag också några överlevare ute i trädgården idag.

Den här stjärnflockan har fått flytta till Vasa ända från Sverige och har fått en lite mörkare kompis i höst (tack Eva!). Får se om de två kommer att komma överens i framtiden?

Grönkålen har bara varit så tacksam och god, trots att den fått trängas bland squashen. Den vill vi ha nästa år också.

Får jag presentera; det här är sköldpaddsört. En ny bekantskap för mig som redan fanns på gården då vi flyttade hit ifjol. Den är inte så vanlig vad jag vet, men jag lärde mig namnet på den då jag råkade se den bland gamla perenner i en rabatt på Strömsö. Den är rolig tycker jag.

Syrenhortensian blommar fortfarande. Den som står lite skuggigare är nästan lite knoppig ännu. En riktig räddare så här på höstkvisten.

Och min Afrikas blå stjärna står ännu i full blom. Parasollet och trädgårdsmöblerna borde väl plockas in under tak, men det känns så definitivt, och så ser det mycket mer hemtrevligt ut med lite möbler ute. Om jag känner oss rätt så gräver vi väl fram dem ur snön så småningom.

Leena
Publicerad 04.10.2017 kl. 20:55

Innan jag dör

Den här bucketlistan som jag hittat på sevendays känns inte längre så relevant som för sisådär tre år sedan, men jag har hunnit tänka en hel del kring temat, skall jag medge.

Varsågod, här kommer min första blogglista:

Innan jag dör:

    Hit vill jag resa: Till Japan för att se körsbärsträden blomma, men efter snack med psykolog insåg jag att eftersom pengarna inte räcker till exotiska resmål, så kan man också uppleva körsbärsblom t ex i den Japan-inspirerade parken i Kasberget i Helsingfors. Samma gäller cykeltur i Skåne på våren då äppelträden blommar. Äppelodlingar finns också på närmare håll. Och elcykel.

    Det här vill jag äta: God mat varje dag. Hemodlat, självplockat, egenhändigt fiskat. Och laktosfri mjölkchoklad. Framförallt hoppas jag att jag får behålla min aptit ända tills jag dör.

    En artist jag vill se live: Svår fråga, har ju redan sett KAJ...

    Det här vill jag uppleva: Vill uppleva barnen bli vuxna och se dem klara sig på egen hand. Önskar också att jag ännu får uppleva många gemensamma äventyr med familjen, kanske bröllop, eventuellt barnbarn. Vill också få uppleva ett liv på tumanhand som vi med jämna mellanrum fantiserat om och längtat efter sedan barnen var små.

    Ett språk jag vill lära mig: Imponerad av folk som kan teckenspråk. Det skulle vara häftigt att kunna, sådär flytande. Och kunna ta till som hemligt språk.

    En sport jag vill prova på: Är nog för feg för att prova några extremsporter. Skulle vilja vandra igen. Långt.

    Här vill jag bo: Just nu vill jag gärna bo kvar i Vasa. Men om det av någon orsak blir aktuellt med annan ort så är jag anpassningsbar. Mitt hem är var min familj är.

    Den här boken vill jag läsa: Finns så mycket bra böcker. Kanske en ny bok av Ann-Louise Bertell?

    En kraftansträngning jag vill klara av: Gärna en flerdagars långvandring i fjällnatur.

    En utmaning jag ska klara: Det ovanstående kunde vara tillräckligt utmanande numera.

    Ett äventyr som jag vill vara med om: Många, många fler äventyr med familjen till sjöss och på land. Eller var det nu kan vara.

    Det här vill jag äga: Jobbar med mig själv främst så att jag skulle äga färre saker. Ville ha en egen häst och i samma veva som min cancer blev diagnosticerad så köpte vi vår första häst. Men förutom det kanske en kompletterande elektrisk grästrimmer? Eller ett par teleskopvandringsstavar?

    Ett jobb jag vill prova på: Har under mitt liv funderat både på landskapsarkitekt och barnmorska. Knappast aktuellt.

    Ett mål med min hälsa: Att hålla cancern under kontroll länge, länge.

    En person jag vill träffa: Har någon gång funderat med en matematiskt mer begåvad person än jag, hur många personer man kunde hinna träffa under sin livstid. Det var sist och slutligen en mycket liten bråkdel av jordens befolkning. Så de viktigaste personer jag vill träffa är mina vänner och kanske några nya. För blyg för att träffa kändisar. Men skulle gärna ha träffat min morfar.

    En restaurang jag vill äta på: Har drömt om att åka på matresa och äta på olika Michelinkrogar ute i världen. (Det här borde väl läggas till i resmålen?) Men den matturnén får bli sen då när bloggen är så stor att samarbetspartners skickar mig runt världen för att recensera maten.

    En känsla jag vill få känna: Det skulle kanske vara att kunna springa och hoppa igen då, utan att det känns.

    Det här vill jag skapa: Jag gillar att skapa i det lilla, så småningom, sakta mak, en liten oas i vår trädgård.

 

Leena
Publicerad 26.09.2017 kl. 20:46

Kompisar från förr

 

Den här fina gången fotograferade jag genom en öppen port i Kristinestad i somras. Den gården deltog inte i evenemanget Öppna portar, fast åtminstone den vackra stenlagda gången hade väl platsat med (mer än så såg jag inte). Men förutom att jag blev överförtjust i gången med den vackra blommande spetsmössan intill, så visade det sig nu, av ett sammanträffande (tack fb), att ägaren (som förresten har bloggen Lorenzas skafferi) är en klasskamrat till mig från förrivärlden. Kul sammanträffande tycker jag! Fler bilder på den fina gången har hon här.

 

Leena
Publicerad 13.09.2017 kl. 11:37

Afrikas blå lilja

Nu blommar den. Tala om sent. Medger genast att den stått lite väl skuggigt, innan jag insåg att Vasa inte är Melbourne och här vill Afrikas blå lilja nog ha full sol och inte stå i halvskugga som i Australien. Nå ja, nu är den i full knopp och blommorna har börjat slå ut i alla fall. Massor av knoppar. Mer än den någonsin haft. Den vilade ett år utan att blomma alls, säkert pga lite väl hårdhänt behandling i och med flytten och allt, men nu kommer den igen alltså. Hoppas på varma dagar och nätter nu så den inte fryser bort.

 

Leena
Publicerad 07.09.2017 kl. 09:58

Bersån lyser

Fick i söndags hjälp med lite trädgårdspyssel. Heldag i trädgården blev det. Vi fixade till en liten låda åt mina nyinförskaffade ”polka” jordgubbar. Den bästa sorten. Det vet min dotter och jag som hade en oförglömlig självplocksupplevelse för ett antal år sedan. Jordgubbarna var rätt få, men söta som få. Det var säsongens sista dag. Solen sken och vi var och badade efter att skörden var i frysen. Något som vi påminner varandra om varje gång det blir jordgubbsdags. Nu får vi vänta och se om de här kommer att leverera på samma sätt.

Men nu är det syrenhortensian som stjäl uppmärksamheten i trädgården. (Tidigare var det gullregnet, se här.) Syrenhortensian beskar vi rätt rejält, tyckte vi i våras, och var lite osäkra på om det skulle bli någon blomning i år. Den sviker inte kan man lugnt säga. Hela bersån nästan lyser. Mäktigt.

Helt enkelt underbar, och platsar in i Drömgården, eller hur?

Leena
Publicerad 28.08.2017 kl. 20:27

Hallonsyltsdiet

 

De vilda hallonen som växer invid staketet, det som målas, har fått sin dödsdom, bara vi skördat först. Hade jag bestämt. Men nu idag, då jag ser att de ger åtminstone en lika stor skörd som mina trädgårdshallon, så är jag inte så hård längre. Är det inte ändå så mycket enklare att ta de få stegen ut på gården och fylla sin burk med hallon, istället för att vandra iväg till ett oländigt kalhygge? För hallon kan man inte vara utan.

Under min mest aptitlösa period för sådär två och ett halvt år sedan, då jag levde främst på mannagrynsgröt, då levererade min syster hallonsylt till mig. Den godaste. Trots det smakar det inte alls sjukdom om hallon idag, heller.

Men för min dotter är hallonsnår och hallonplockning nog rätt läskigt. Hon var inte så gammal då vi var och plockade, bara hon och jag. Inte långt borta från stugan. Då kommer den rusande. Rådjursbocken i full karriär. Bara någon meter ifrån oss. Och är man själv bara drygt en meter så är ett rådjur rätt stort då det kommer dundrande. Fråga bara dottern. Hon får säkert fortfarande gåshud av blotta tanken.

Men här hemma i trädgården är det en ojämn kamp: jag mot trastarna. Nu tycker jag inte de är lika söta längre som här. Nu då de snart har tömt vinbärsbuskarna så verkar de övergå till hallonsnåren. Men ve den som ger sig. Får vara på hugget så jag inte blir helt utan.

Leena
Publicerad 15.08.2017 kl. 16:08

Upp till kamp!

Visst är det typiskt. Precis då jag gläds som mest av att min övervintrade stamros blommar så vackert, och att jag har lyckats hålla lusangreppet i schack genom den ekologiska plock-och-kläm-metoden, så misstänker jag nu att den blivit angripen av mjöldagg. En svampsjukdom, läser jag på internätet. Hittar ett Faktablad från SLU som påminner mig starkt om min studietid, så det som står där kan inte annat än stämma, 1% bikarbonatlösning heter kuren.  Starkare än så kan skada rosen, blad, knoppar och blom, enligt pålitlig aktuell forskning från 1996. Så jag skrider till verket. Eftersom jag inte har en blomspruta så gör jag min egen av toalettvättmedlets sprayhuvud och en tom burk Turkisk yoghurt. Det är köpstopp på prylar och en blomspruta hör absolut till dem. Och nu med erfarenhet i hand så kommer jag aldrig att behöva nån så länge det finns WC-spray hemma. Så jag blandar ihop en halv tesked bikarbonat (baksoda) med en halv liter vatten och några droppar rapsolja med citronsmak, för den lyxgoda citronoljan är den enda oljan jag har hemma för tillfället, och nöden har ingen lag. Och några droppar såpa. För säkerhetsskull, och för lössen, i form av Yes. Sedan attackerar jag. Ovanifrån, underifrån, runtomkring och lite på grannen också.

Nu, morgonen efter, sitter både blommor och blad fortfarande kvar. Mjöldaggen också, men kanske inte riktigt lika mycket? Men om ni mjöldaggssporer läser detta, så akta er, ni har fått en envis motståndare, som inte tänker ge sig i första taget.

Leena
Publicerad 10.08.2017 kl. 08:41

Att drömma om gubbar

 

Att måla staket har jag berättat om tidigare. Det tar bara inte slut. Målandet. Men tankarna hinner man tänka klart under tiden. Det mest motiverande är den mängd pengar vi sparar på att göra det själva. Vad kunde inte de användas till istället?

  • Installera en eldstad att värma upp kalla vinterkvällar med.
  • Bygga ett stort trädäck på södra gaveln av huset som skulle inredas till ett medelhavsparadis.
  • Köpa ett stort kylskåp som inte hart ett ständigt avfrostningsbehov och som inte kapaciteten tar slut på bara för att man handlat inför en dags matbehov.
  • Helst en helrenovering av köket. Och gubbar som skulle utföra det.

Men sannolikt ser jag inte röken av såna gubbar inom nära framtid. Men vad skulle livet vara utan drömmar? Så jag fortsätter måla.

Leena
Publicerad 08.08.2017 kl. 11:18

Lite sorgligt

I morse kändes det lite sorgligt. Inte bara för att min man skulle till jobbet, för det innebar egentligen att jag fick cykelsällskap på väg till labbet, utan att i och med det, kändes det lite som om sommaren tog slut här och nu. Skall själv också börja jobba i mitten på veckan och skolorna börjar nästa måndag. Lite tråkigt känns det, för jag kunde hålla på länge ännu med att göra sommarsemestersaker. Och njuta av den sommarvärme som aldrig riktigt kom på allvar i år.

Men vi bestämde oss för att fortsätta sommaren och grillade ikväll och det är sommar det. Egen squash på grillen är lyx. Och så skördade jag äntligen lite slätbladig persilja som jag satt i frysen. Den första burken, bara början. För nu snart börjar ju skördetiden på allvar. Vinbär, blåbär, hallon och bönor, och kanske lite svamp längre fram. Det är något att se framemot.

Leena
Publicerad 07.08.2017 kl. 21:29

Ett livstecken

Hej familj och vänner, mostrar, fastrar och kusiner, arbetskamrater och en och annan webkontakt. Jag lever. Fast det vet ni ju. Har bara levt ett tag i radioskugga eller varit så avkopplad att jag inte varit uppkopplad. Så kan det bli när man har semester:

  • Morgondopp med morgontrötta respektive överaktiva tonåringar
  • Äta ute i trädgården i gott sällskap
  • Segla och upptäcka nya hamnar med hela familjen
  • Sol, sand, klippor och bad
  • Vandring i vacker natur
  • Måsungar som växer och igelkott på kvällspromenad
  • Bastubad med iskalla dopp
  • Fiska sin middag och skörda i eget land; nypotatis, squasch, bönor, sallat och örter.

Vad mera kan man begära?

Leena
Publicerad 28.07.2017 kl. 22:06

Gullregn

Nu är det svårt att hålla sig inomhus då trädgården blommar såhär.

Och doften därtill.

 

Leena
Publicerad 30.06.2017 kl. 20:04

Replotbron

Nu har vi seglat i motström både hit och dit under Replotbron. Så check på den. Med tanke på sommarplanerna jag gjorde tidigare, så har jag checkat av nästan allt redan; Öppna portar i Kristinestad, trädgårdskväll på Strömsö och nu segling till Replotbron. Fiskmarknaden får vi ta i augusti då det är dags igen.

Att göra upp sommarplaner med hela familjen är mera utmanande. Hästtävlingar, konserter och övningar, segling, stugmys, trädgårdsfix och renovering. Allas önskemål och viljor är inte helt enkelt att få ihoppusslade. Men sommaren har ju knappt börjat och vi är effektiva.

Leena
Publicerad 25.06.2017 kl. 20:48

De små sakerna i livet

 

Upptäckte det lilla ormögat i rabatten. Den härstammar från vår stuga i Sverige där den växer som en enda stor matta. Men den lilla plantan med knappt några blad alls blommar nu även hemma i Vasa. En liten blomma men många minnen. Somrarna då barnen ännu var små. Varma långa somrar med mycket bad. Då vi låg på varsin styroxskiva* och lekte att det var isflak som vi flöt omkring på. Och vi kunde ligga i hur länge som helst i det varma algfria vattnet.

Till midsommarhelgen är hela familjen samlad igen. Då får hästen semester, jollen stå på land och instrumenten samla damm några dagar. Då skall vi ut och segla. Förhoppningsvis inte bland isflak.

* frigolit som vi lärde oss att det heter i Sverige

Leena
Publicerad 20.06.2017 kl. 10:22

Öppna portar i Kristinestad

Det blev som jag planerat. En inspirerande och mysig tur igenom uppväxtstaden. Och första gången vi systrar navigerade där med hjälp av en karta. Och ändå hade svårt att hitta.

Här har min syster gått i fysioterapi i ungdomen. Med vissa traumatiska minnen, som vi nu kunde skratta åt.

Det här underbara stället kan man hitta mera bilder på här. Lika charmigt i verkligheten som på bild.

Kattpiskargränden, en av Kristinestads top 10 sevärdheter. Kanske top tre?

Dags att åka hem och rensa i rabatterna.

Som avslut på dagen så dök det upp nyrökta abborrar på bordet, utan att jag rört ett finger.

PS. Visit Kristinestad om du inte redan gjort det.

Leena
Publicerad 18.06.2017 kl. 20:44

I skogen mitt i stan

I vår trädgård kan man inbilla sig att man är i skogen. Men här finns knappt några myggor alls.

 

Leena
Publicerad 16.06.2017 kl. 23:10

Dagens tips

Nu vet du vad du skall göra med dina avlagda jeans. Förstås!
Leena
Publicerad 14.06.2017 kl. 17:59

Uppradat i trädgården

Trädgården fungerar som vilken terapi som helst. Jag glömmer bort tid och rum där jag river upp långa härliga maskrosrötter en efter en, eller kupar brun fin mylla runt rötterna på potatisen. Och se så fint det blev. Inte objektivt kanske. Men vackert ändå på nåt sätt.

Ikväll fick också fåglarna känna sig överröstade av sju glada flickor som parkerat sina mopeder på vår gård. Chillar på piknikfiltar i solen och skriker gällt, för en spindel kanske?

Det trodde jag aldrig. Att det skulle stå en hel drös mopeder på vår gård. Och att jag skulle tycka att det var en bra sak.

Leena
Publicerad 13.06.2017 kl. 22:43

-START-

-BLOGGARKIV-

 

-KATEGORIER-

Cancer

Familj

Hästliv

Musik

Skärgårdsliv

Trädgård

Vasa

 

Följ bloggen på Facebook: Passligt

Kontakta mig på: leena.sahlstrom(at)hotmail.com

Instagram: @leenasahlstrom

 

Om bloggen

Kan man trivas i Vasa? Ofta får jag frågan. Och efter sjutton år i Sverige, nio år i Helsingfors och två i USA och Australien: visst gör vi det. Eller åtminstone tänker jag ge Vasa en chans. Passligt handlar om det. Och om hästar, hus och musik. Och lite om cancer.

Hej, jag heter Leena och har cancer. Nej såhär. Hej! Jag heter Leena och lever trots att jag har cancer. Fast egentligen är det såhär: Hej! Jag heter Leena och jag har ett gott liv.

Visste du att idag botas många som fått diagnosen cancer? Jag är inte en av dem. Min cancer går inte att bota. Det har läkarna sagt. Men jag lever bra ändå.

 

 

Vad är egentligen passligt?

 

 


 

bloggtoppen.fi - finlandssvenska bloggar