Gratis gym

Skulle någon nu fråga vad jag gjort under sommaren, skulle jag svara målat staket. 84 meter, en och en halv meter högt staket är inte målat i en handvändning. Mycket är ändå målat, mycket återstår. Men tekniken har utvecklats avsevärt från de första brädorna. Till det snabbare. Och slarvigare. Min man skulle på samma fråga svara: målat plåttak. Men han har inte ens kommit till själva målandet än, fast han jobbat som ett djur redan flera dagar. Det skall tvättas, slipas rost, underbehandlas och sedan ännu målas. Allt hängandes fastspänd i sele. Här behövs inga gymkort.

Avkomman är inte lika road av sommarsysslorna. För till saken hör att dessa dagar egentligen hade spenderats chillande i en segelbåt. Om det inte vore för den alltför friska vinden. Som inte vill avta. Eller göra livet njutbart i en båt. Men då ett utlovat cafébesök i cykelfarten byttes ut mot middag på populära K.achi så log livet igen för samtliga.

Leena
Publicerad 17.07.2017 kl. 22:09

Valsörarna, en oslipad diamant

I serien skärgårdshamnar i Kvarken är det nu dags för Valsörarna.

I motsats till Mickelsörarna som jag beskrivit tidigare, så har Valsörarna ännu så att säga mycket potential. Vill man fira ostörd semester är detta ställe ett måste. Okej då att vi hade sällskap av ett par från Tammerfors i bryggan, men det kändes mer som ytterligare exotism och en trygghetsfaktor på denna lite lätt ödsliga ö (där endast Björköborna alltid har rätt att landstiga, oavsett häckningstider!). Ja och förstås fåren och huggormen.

Naturstigen var utmärkt trots att den ställvis var mycket smal och lång, sex km t o r. Tvärs över den stora ön vandrade vi innan vi nådde fyren som har släktskap med Eiffeltornet i Paris.

Kanske forststyrelsen sammanfattat enkätsvaren till nästa gång vi besöker holmen och vi då tas emot av en hamnvärd med allt vad det innebär?

 

 

Leena
Publicerad 14.07.2017 kl. 20:09

Världsarvet, Alvar Aalto och smutsiga strumpor

Mycket stor glädje att ha långväga gäster. Mest för umgänget med goda vänner. Men också för att få en snabb genomstädning av hemmet där också återväxten deltar. Och upptäcka inte bara dammiga strumpor bakom sonens säng, utan också hur vackert det kan vara i sommar-Finland. Må säga att det är lågmäld skönhet, men visst är det något speciellt med utsikten från Saltkaret i Svedjehamn, nu då landskapet dessutom blommar i lila, och höglandsboskapen med sina kalvar betar runt sjön. Och de blommande dikesrenarna längs landsvägarna.

En oväntad och okänd pärla hittade vi i Kauttua bruk nära Säkylä på väg söderut. Där finns förutom en pratsam och glad mattant med fräsch salladslunch i Alvar Aalto ritad bastu också ett terasshus av samma arkitekt i gammal bruksmiljö. Väl värt den lilla detouren.

I Fiskars charmerande bruksmiljö kommer vi ännu närmare historian då vi får övernatta i ett hundra år äldre hus än vårt eget. Höga spröjsade fönster, vedspis, kakelugnar och vitmålade trägolv mitt i en Bullerbyträdgård med äppelträd och blommande pioner. Och värdparet utstrålar ett lugn som få. Det uppdukade kvällsmålet i kvällens sista solljus är nästan magisk.

På vägen hem har vi med oss den trötta sonen efter ett två veckors läger med den nya violinen och smutsiga strumpor i bagaget.

Leena
Publicerad 11.07.2017 kl. 08:05

Måsungen

På Gåsgrund finns det knappt några däggdjur bara massor utav fåglar. Många måsar. Där finns också tid att följa dem då de äter, ruvar, chillar, slåss och skriker. För det gör de mest hela tiden.

Men mysigast av allt var att följa med den minsta lilla måsungen då den blev rädd för oss människor och kröp in i skydd under sin mors vinge. Precis som då den blev ruvad. Varmt och tryggt.

Leena
Publicerad 01.07.2017 kl. 17:59

Skäriliv från scratch

Här är allt möjligt!

Lycka till lillebror, som inte bara kan backa släp och köra båt utan också fälla skog, såga plankor och bygga stuga.

Idag hantlangade vi tre bojar i havet så nu ser det redan bebott ut ute på ön.

 

Leena
Publicerad 27.06.2017 kl. 23:37

En pärla i Österbotten

Publicerar bilder från midsommar på Mickelsörarna med risk för att det blir så välbesökt att vi nästa gång inte får plats.

Bara 30 sjömil från Vasa hittar man denna skärgårdsidyll, där det finns glass i cafét och fräscha dass.

En vacker välutmärkt, fast inte så välfrekventerad, naturstig ledde till stormarnas strand som var lugn och fin denna midsommarafton.

Vädret överträffade sig själv. Min garderob bestod av kläder som tålde regn och rusk som var utlovat, så till slut satt jag till familjens stora förfäran i sittbrunnen i bara sportbh.

Leden till hamnen är rätt trång  och inget att kryssa i fast den är välutmärkt. Från sittbrunnen i hamnen kunde vi räkna till inte mindre än 12 linjetavlor. Men i förlig vind på väg hemåt var det roligt att segla igenom arkipelagen. Hit återkommer vi gärna.

 

 

 

Leena
Publicerad 26.06.2017 kl. 09:05

Replotbron

Nu har vi seglat i motström både hit och dit under Replotbron. Så check på den. Med tanke på sommarplanerna jag gjorde tidigare, så har jag checkat av nästan allt redan; Öppna portar i Kristinestad, trädgårdskväll på Strömsö och nu segling till Replotbron. Fiskmarknaden får vi ta i augusti då det är dags igen.

Att göra upp sommarplaner med hela familjen är mera utmanande. Hästtävlingar, konserter och övningar, segling, stugmys, trädgårdsfix och renovering. Allas önskemål och viljor är inte helt enkelt att få ihoppusslade. Men sommaren har ju knappt börjat och vi är effektiva.

Leena
Publicerad 25.06.2017 kl. 20:48

De små sakerna i livet

 

Upptäckte det lilla ormögat i rabatten. Den härstammar från vår stuga i Sverige där den växer som en enda stor matta. Men den lilla plantan med knappt några blad alls blommar nu även hemma i Vasa. En liten blomma men många minnen. Somrarna då barnen ännu var små. Varma långa somrar med mycket bad. Då vi låg på varsin styroxskiva* och lekte att det var isflak som vi flöt omkring på. Och vi kunde ligga i hur länge som helst i det varma algfria vattnet.

Till midsommarhelgen är hela familjen samlad igen. Då får hästen semester, jollen stå på land och instrumenten samla damm några dagar. Då skall vi ut och segla. Förhoppningsvis inte bland isflak.

* frigolit som vi lärde oss att det heter i Sverige

Leena
Publicerad 20.06.2017 kl. 10:22

Uppradat i trädgården

Trädgården fungerar som vilken terapi som helst. Jag glömmer bort tid och rum där jag river upp långa härliga maskrosrötter en efter en, eller kupar brun fin mylla runt rötterna på potatisen. Och se så fint det blev. Inte objektivt kanske. Men vackert ändå på nåt sätt.

Ikväll fick också fåglarna känna sig överröstade av sju glada flickor som parkerat sina mopeder på vår gård. Chillar på piknikfiltar i solen och skriker gällt, för en spindel kanske?

Det trodde jag aldrig. Att det skulle stå en hel drös mopeder på vår gård. Och att jag skulle tycka att det var en bra sak.

Leena
Publicerad 13.06.2017 kl. 22:43

Marknad i dimman

Det blev middag på torget ikväll på internationella stormarknaden som fortsätter ännu imorgon. Med hopp om lite mindre dimmigt väder om inte annat så för alla försäljare som stod där och huttrade i råkalla 13 grader. Bara en liten bit in i landet så är det full sol. Men vad gör man inte för att få bo nära det fina havet?

I avsaknad av smakportioner så blev det tre gafflar per portion istället så vi smakade förutom på finska vegetariska tortillas, också på tyska currykorvar, och thailändsk plockmat. Supergod klassisk inlagd gurka, vars pris påminde mig om att jag borde prova lägga in själv i höst. Och torkad vitlök som var förrädiskt stark. Och lömskt lockande var också alla kakor, fudge och bakverk. Franska choklad-wienerbröd köpte vi hem för en spottstyver. Inte lika goda som i Frankrike, men näst intill.

Skulle det inte vara för fälttävling imorgon så skulle jag kunna tänka mig favorit i repris. Fiskmarknaden som jag planerat missar vi imorgon, men fisk finns i sjön, så det är väl bara att hämta upp den?

Och vad vore en matmarknad utan blommor?

Leena
Publicerad 09.06.2017 kl. 22:30

Som på Strömsö

 

Cyklade iväg med min smutsiga korg fastspänd på pakethållaren och både fina röda fleecen och en regntät jacka för det annalkande regnets skull. Men inte en droppe regn har kommit, snarare en skön och varm sommarkväll med lika trevlig stämning.

Trädgårdskväll på Strömsö med plantloppis levererade. En hel hink med funkia, två grönkålsplantor till grönkålslasagne i höst, en bollviva att komplettera mina gullvivor med, och förgätmigej att förvilda sig i trädgården, fick jag hem på min cykel.

Och med snålskjuts fick jag med mig lite tips: att sy utekuddar av alla gamla trasmattor. Och fixa (svärfar kanske?) ett långbord att ställa ute på kvällssolsgräsmattan här hemma. För att ha alla sommarens grillkalas runt.

Och lite tröst också, för även på Strömsö finns det hyllor som liknar mina.

 

 

 

 

PS. Jag tackade nej till att vara med i programmet.

Leena
Publicerad 08.06.2017 kl. 22:01

Äntligen!

 

Äntligen äter jag frukost ute på trappen, fönster och dörr kan hållas öppna längre än för kort vädring och björktrasten lever familjeliv på gården. Mina övervintrade pelargoner har slagit ut i blom i köksfönstret och mina tjocka fårskinnstofflor får vila idag och jag är barfota!

Överväger att flytta mitt hemmakontor ut i skuggan i trädgårdens berså, men tvekar om min disciplin klarar det. Trastungar och trädgårdspyssel är alltför lockande. Men kanske jag gör ett försök i alla fall?

Leena
Publicerad 07.06.2017 kl. 10:30

Sol, fisk och arbetsläger

Känns nästan ironiskt att det är dags för skolavslutning och sommarlov för barnen. Idag stoltserar vi med knappt tio grader, blåsigt och solen gick precis i moln.

Har egentligen bestämt mig för att ha tålamod med vädret, för det kan man ju inte påverka, (förutom att välja en annan världsdel att bo i förstås), men nu börjar mitt tålamod ta precis slut.

Har spenderat alla mina barndomssomrar på landet så det är så jag tror att det skall vara. Vi flyttade ut efter skolavslutningen och hem igen då skolan började i augusti. Där levde vi sedan vårt sommarliv i evig sol och med fisk som enda föda. Hurra för dagarna då vi fick korv!

Så har det varit. Och är fortsättningsvis. Våra barn trodde länge att det inte fanns andra alternativ på somrarna än att endera vara på en stuga och varva fiske, bastu och trädgårdspyssel med arbetsläger eller alternativt sitta på någon fjärd och guppa. Fast båtlivet har haft en tendens att vara blåsigt och regnigt de senaste åren. Ett av det mest levande minnena är från en midsommar, då jag suttit och önskat mig en helikopter som skulle tagit mig bort från storm och regnrusk, då hamnen vi seglat till var full och vårt ankare inte höll i den höga sjön bakom den lilla klippan som skulle ge oss lä. Vid samma tillfälle beslöt vår äldsta dotter sig för att skaffa husvagn. Hon är 18 nu, men har inte ens körkort för personbil ännu. Att segla är hennes främsta intresse som upptar all hennes fritid, och även ger henne sommarjobb.

Så nu tänkte jag mig att jag skall göra några saker som andra människor gör på sina somrar.

Har redan bokat in trädgårdskväll på Strömsö den 8 juni kl 16-21. Tänkte cykla dit för då kan jag förhoppningsvis locka med mig någon cykelsugen manlig familjemedlem som annars är svår att få lurad till dylika evenemang. Men hur får jag hem alla plantor jag skall fynda på min cykel?

Fiskmarknad i Inre hamnen i Vasa den 10 juni. I höstas har jag faktiskt upplevt fiskmarknaden med mycket god rökt flundra, skärgårdsröra och inlagda sillar och det är värt att återupplevas. Om inte skarvarna har ätit upp all fisk för oss förstås.

Öppna portar i Kristinestad (17-18.6) har jag drömt om att få uppleva i många år, men har väl istället valt att sky "folkmassorna" och sitta isolerad på någon holme istället.

Och tror du att jag äntligen i sommar kommer ut till världsarvet och Replot bro. Undrar om vi kunde segla dit?

 

Leena
Publicerad 01.06.2017 kl. 12:20

Ett vykort från Gåsgrund

 

Hej!

Hälsningar från Gåsgrund. Vi har haft sol och bara lite vind. Måsen hade lagt tre ägg precis på stigen vid bryggan och vi har fått två sikar som vi skall laga till middag.

Kram,

Leena

 

Leena
Publicerad 25.05.2017 kl. 17:56

Det var på håret

Men nu är det gjort. Nu har jag då äntligen behörighet att köra hästsläp. Eller åtminstone vårt ekipage.

Men det var nära att det inte hade blivit så.

Det gick bra att backa till och koppla släpet, eller jag fick det gjort efter mer eller mindre finjustering. Men sedan ville ju inte blinkersen funka! Ve och fasa. Klockan närmade sig avtalad tid och det ville sig bara inte. Pulsen är hög, blodtrycket ännu högre. Ingen medicin i världen kunde sänka den. Hinner redan leta fram telefonnumret för att avboka den redan betalda tiden, då vi av ett under till slut lyckas.

Väl på uppkörningen, kollar han inte ens mina blinkers! Utan vi kör iväg på en liten runda. Han kommer väl ihåg min man som kört upp på hösten. Vi pratar om vad vi har för häst och jag glömmer nästan bort vad jag håller på med. Backningen på parkeringen går också helt okej. Sen är det bara sista sträckan tillbaka till besiktningsstationen. Jag kör ut på vägen och växlar upp. ”Hastigheten”, säger han. ”Shit”, säger jag. Är det inte 60 här?

Men ikväll skall vi fira mitt nya körkort. Och fördelen att bo i en liten stad där gubbarna har lite välvilja.

 

Leena
Publicerad 24.05.2017 kl. 17:54

Grävning pågår

Precis som jag utlovat kom grävmaskinen idag. En sån där liten och söt. Och jag har återfått tilltron till österbottniska män. Äntligen en som hojtar efter mig då det är något som är oklart eller måste stämmas av. Trots att en annan man står bredvid. En österbottnisk man som förstått att en kvinna kan ha en åsikt att beakta och även rätt att fatta beslut i sitt eget hem. I like!

Lunchen blev en snabb löksoppa med franskt tema på restaurangdagen annanstans på Brändö. Loppis, Citroen-utställning, solsken, löksoppa, färskt hembakat bröd, kaffe med kaka, levande musik och god stämning. Allt för facila priset av 5€. What´s not to like?

 

Leena
Publicerad 20.05.2017 kl. 22:38

Konsertkväll ikväll

 

Idag är det dags igen för konsert. Den som jag nämnde här. Är du i krokarna och har möjlighet att komma så passa på. Gillar du klassisk musik är det väl värt det tror jag. Bra akustik lär det vara i Korsholms kyrka.  Wegelius Kammarstråkar är duktiga och kommer ända från Helsingfors.

Om du inte gillar klassiskt, kan detta vara ett bra tillfälle att ge det en chans. Repertoaren är rätt lättsam och så är det gratis inträde.

Korsholms kyrka kl 18 ikväll.

Vi ses!

Leena
Publicerad 04.05.2017 kl. 11:05

Hur sjuk kan man vara?

Solig morgon. Tar cykeln till labbet på fastande mage. Drygt tre km. Det går som en dans eftersom jag har min elcykel. Den som jag köpte för att igen kunna cykla. Kolla här.

Men Vasa är ganska knölig att cykla i då man inte har vanan inne. Asfalten är bucklig och kanterna är höga till trottoarerna. För här ska man cykla på trottoaren. Men cykeln är som en gåva. Jag kunde ha hoppats att detta skulle vara ett samarbete med Crescent och Bosch, men det är det inte. Så jag kan bara drömma om elcyklar till hela familjen. Fast sonen lånade min cykel i vintras. Körde för fort i halkan och ramlade. Två gånger. Den är inte längre som fabriksny. Så han kan gott hålla sig till sin manuella i fortsättningen också.

På labbet sitter jag och smygtittar och undrar vad alla människor är där för. Och varför jag är där. Fast jag är inte orolig. Allt skall vara i sin ordning. Bara rutinkoll. Hur sjuk kan man nu vara om man kommer med cykel?

Leena
Publicerad 03.05.2017 kl. 16:25

Flyttar ändå inte idag

 

Bet ihop och gav Vasa en chans till lite valborgspoäng. Vi har ett resultat. Poäng ges för:

Mösspåtagning med Topelius och rätt många vasabor som trotsade kölden och solen som kikade fram lagom till evenemanget.

Studentkören Pedavoces under ledning av Maria Timoshenko lät över förväntan bra.

En faster och några andra bekanta ansikten i vimlet.

Helt klart pluspoäng till Vasa.

Nästa år beställer vi sol och picnicvärme till reprisen.

Leena
Publicerad 30.04.2017 kl. 23:48

Nu så flyttar jag

Första Valborgen som boende i Vasa avskräcker. Skulle det inte varit för att vädret är nästan lika uselt i Helsingfors så skulle jag antagligen tagit mitt pick och pack och flyttat. Eller bara lagt mig ner och inte rest mig igen. Fast det tog ett tag att krypa ut ur täcket med den synen genom fönstret. Snö, snö mera snö.

Men ännu mer synd är det nog om småfåglarna som hade börjat boa in sig i vår holk och narcisserna och penséerna som är begravda under snön på gården.

Sällan att jag hoppas på regn men just nu känns det som det kunde vara ett bra alternativ.

Första maj lär skall bli solig. I väntan på den. Trevlig Valborg!

Leena
Publicerad 30.04.2017 kl. 12:28

Reality check och trädgårdsdrömmar

 

Så nu är den igång. Komposten. Eller åtminstone har den förutsättningar att komma igång nu. De första potatis och bananskalen har jag lagt i, så nu är det bara att vänta och se. Funderade på att ha någon slags direktuppkoppling av termometern till datorn så jag kunde följa med temperaturen i realtid. Men eftersom det är en analog termometer så lär det nog dröja innan det förverkligas.

Och till min stora glädje så har jag hittat scilla på tomten. De är få och små och ännu bara i knopp, men en bra början till min blåa matta. En sån där som blommar på många ställen i Helsingfors nu, eller kanske t o m redan blommat ut? En sån blir det här också så småningom. Måste bara ha lite tålamod...

Och julrosorna verkar ha överlevt flytten. De har haft det rätt kämpigt, så är lycklig att åtminstone en av plantorna riktigt sträcker sina blommor upp ur granriset. Men blir kanske tvungen att flytta dem till ett lite skuggigare läge senare. Någonstans så att de trivs så bra att jag får en rabatt som den jag såg i Madrid för några år sedan. Någonting att drömma om.

Leena
Publicerad 28.04.2017 kl. 20:21

En groupies vardag

Det blev lite bråttom som vanligt. På stallet märker jag inte att tiden går. Tankarna på allt annat försvinner och det är fokus bara på här och nu. Mindfult så det förslår.

Och ett bra träningspass för mina flickor. Min roll är främst att hålla den äldre tjejen fokuserad och peppad så hon i sin tur kan hålla den yngre, men mycket större och starkare tonåringen på gott humör och samarbetsvillig. Inte alltid helt enkelt. Någondera av uppgifterna. Några rejäla protest-bocksprång blev det idag med, men de goda stunderna övervägde.

Sen blev det skynda-skynda för nu är det bråttom för att hinna snabbfräscha upp mig inför dagens konsert. Idag hade Albert blivit ombedd att spela på veterandagsfirandet i stadshuset. Enligt honom var jag den enda under 60 i publiken. Och där jag satt var jag mycket nöjd att jag i hasten valt min svarta klänning. Med jeans och tröja eller min brokiga stickade tunika som var mina andra val, hade jag stuckit ut lite väl mycket kan man lugnt säga.

Så det var tal på tal, det ena mer hyllande och fosterländskt än det andra. Avtackning med blomster. Musik av blåsorkester, förstås. Lottakören som var väldigt rörande med tanter som måste stöttas upp på scenen, men samtidigt den mest ostämda kör jag någonsin hört. Och så Albert. Paganinin med pianokomp och en folksång av Kuula. Uppskattat av publiken och värt det minst sagt udda tillfället för min del.

Nästa spelning blir solistuppdrag med Wegelius kammarstråkar inkommande torsdag kl 18 i Korsholms kyrka. Haydn. Missa inte den.

Leena
Publicerad 27.04.2017 kl. 21:41

Korv Görans kommer till Brändö i Vasa

 

Så blir det enligt skvaller jag hörde i kvartersbutiken. Att det blir Korv Görans som skall etablera sig i Vasa. De har redan börjat riva gamla grillen på torget och på onsdagen, är det sagt (i Vbl), skall den nya grillen börja byggas. En ny och lite speciell byggnad lär det bli.

Roligt med nytt liv på torget. Redan nu hade glasskiosken parkerat på torget. Och en dag som denna, då solen lyser från klar himmel, så kanske man kan hoppas på glassväder så småningom.

Leena
Publicerad 24.04.2017 kl. 12:04

Billy Elliot till Vasa

Kom på mig själv i bilen idag. Jag börjar inte gråta till varje sentimental låt då jag kör bil ensam nu längre. Ännu kanske för ett år sedan så blev även den mest oskyldiga låttexten för mycket för mig. Alla dessa högst banala sönderspelade låtar om olycklig kärlek typ ”can´t live without you” fick läppen att darra och tårarna att bränna i ögonvrån.

För att inte tala om att se på film utan att det låste sig totalt. Typ varje film har ju nåt inslag av död och elände och barn som förlorar sina föräldrar. Och så ville jag bara njuta ett par timmar av genuin verklighetsflykt. Billy Elliot var en riktig fullträff. Hade inte haft en aning om att det ingick en död mor i pjäsen då jag köpte biljetter för hela familjen för ett drygt år sedan. Så där satt vi och bölade stort alla på rad då Billy ”träffade” sin bortgångne mor.

Billy Elliot kommer att visas i höst i Vasa (på Vaasan Kaupunginteatteri). Förutom den då jobbiga scenen var det en väldigt bra musikal. Och rolig sådan också. Väl värd.

Leena
Publicerad 23.04.2017 kl. 15:50

Topp tre denna vecka

 

1. Mycket positiva nyheter från onkolog för en närstående. Precis som jag, har han också fått fantastiska resultat på den nya behandling som han får. Välkomnar honom i klubben för bäst i klassen.

 2. Mycket lyckad konsert i torsdags. Det är väl inget fel på att leva genom sina barn?

3. Frostfria nätter. Penséerna som jag modigt planterade ut för ett par dagar sedan är fortfarande vid liv.

 

Trevlig helg!

Leena
Publicerad 21.04.2017 kl. 23:42

Blommor, skumpa och hela baletten

Vad roligt att så många av er kunde komma. Stadshuset var ju proppfullt. Skall visst göra reklam oftare här på bloggen.

Dirigenten var avslappnad och på gott humör. Programmet var lättsmält och välspelat. Vi var så många att det blev varmt, nästan kvavt i den stora vackra salen. Jag räknade nervöst låtar i programmet innan det blev Alberts tur. När han kommer in på scenen bultar mitt hjärta i otakt med Cantabilen, men Paganini skulle också varit stolt över vår unge man.

Sedan blev det hela baletten med blommor, kramar, gratulationer, VIP-rum och skumpa. Men mat med musikerna på restaurang fick trettonåringen tacka nej till.

Jag säger bara tre ord: En sån kväll!

 

 

 

 

Leena
Publicerad 20.04.2017 kl. 23:47

Paganini, Albert och Vasa Stadsorkester

 

Fick en liten försmak av morgondagens konsert på stadshuset.

Albert tillsammans med Vasa stadsorkester. Paganinis Cantabile. Tänk att ett stycke blir något helt annat då det spelas med orkester. Så vackert att jag kommer på mig själv då ett stort leende bryter ut.

Har du möjlighet att komma och lyssna så gör det. Tror det blir bra. Riktigt bra.

Fast jag har ju egen ko i diket.

Leena
Publicerad 19.04.2017 kl. 17:20

Att se på då andra jobbar

Vi fick upp fågelholkar i helgen. Eller snarare: det har dykt upp fågelholkar hos oss som numera också är upphängda i träd. Utan att jag lyft ett finger. Bara hejat på.

Och nu så jobbar andra där. Blåmesarna har bråttom värre. De flyger in med massor av bomaterial. Fast där verkar det också vara så att en jobbar och den andra övervakar. Men mysigt är det att få följa med deras vårsysslor.

Hoppas, hoppas det leder till ungar i vår.

 

Leena
Publicerad 18.04.2017 kl. 12:31

Kallt så in i norden

Det blåser så hårt att fjädrarna i min krans flygit över hela Brändö. Så den har nu temporärt fått flytta in.

Bättre var det förr. Som den påsken för 17 år sedan då det var  shortsväder.

Tröstade mig med penseer och narcisser. De har ännu inte flygit iväg, men fryser väl bort om jag glömmer dem ute. Kallgrader utlovat till hela morgondagen. Jag som var så peppad att fortsätta ute i trädgården.

Åkte istället i snöslasket till Svenska klubben och åt pannkaka.

 

Och värmde oss. I väntan på att Årets kock Mattias Åhman öppnar sin restaurang i Vasa så är det inte ett så dumt alternativ. Fullt hus, trevlig interiör, god mat och bästa sällskapet. Och polisen på plats som vanligt.

 

Leena
Publicerad 13.04.2017 kl. 18:28

Trädgårdslördag

 

 

Leena
Publicerad 08.04.2017 kl. 20:02

Fredagsmys

Sitter i en kyrksal som luktar mögel och de levande ljusen syns knappt i det klara kvällsljuset. Det är elevkonsert igen.

Musiken var vi minst sagt lite bekymrade för inför flytten till Vasa. Hur skulle det gå med sonen som har musiken som sin nummer-ett-hobby. Som till och med funderat ibland att det skulle kunna ingå i hans framtida yrke någon gång.

Över alla förväntningar. Anton och Anni på Kuula-institutet har tagit emot honom som om han varit deras egen son och inte bara det utan med stor kompetens, pedagogik och inspiration lotsat in honom i Vasas klassiska musikvärld.

Det är nog inget sammanträffande att Iris Viljanen, Erica Back, Vasas Flora och Fauna och Kaj är hemma härifrån knutarna. Någonting gör de rätt här, och då tänker jag inte främst på byggnadsvård.
Leena
Publicerad 07.04.2017 kl. 21:08

Nämen

Hur blev det såhär? Det skulle ju bli vår?
Leena
Publicerad 31.03.2017 kl. 09:14

Vinterns sista dag

 

Vaknar med tungt huvud fast solen lyser och fåglarna kvittrar ute. Har en lång lista på saker som jag önskar få fixat här hemma. Förutom att röja förstås, alltid, så också småsaker som att korrigera en lampupphängning, fixa en hasp vid grinden, så frön, you name it. Hur skall vi i nåt skede komma fram till att tapetsera, måla och planera nytt kök, då vi knappt klarar att hålla efter det dagliga underhållet?

Men som sagt, solen skiner och cykelsäsongen korkades igår. Får en Burana av Ellen, som undrade hur jag sjunkit så lågt nu. Hon refererade nog till tider då jag gått på lite starkare medel. Men tabletten gjorde sitt så vi kunde ta oss ut och kanske främst bort från alla måsten här hemma.

En tur till hamnen och en titt till båten. Via en loppis där det var så mycket folk som jag aldrig sett i Vasa samtidigt tidigare. Fritjof vände vid dörren. Och sen lunch på saluhallen, en favorit. Denna gång provade vi den franska ostmästarens Boeuf Bourguignon. Mycket god och mycket kött. Veckans dos typ.

Efter glass i solen i trädgården och nya vårtecken så finns det ännu tid att pricka av nåt från listan.

Leena
Publicerad 25.03.2017 kl. 17:09

En resa till frisören

 

Det här med Vasaflytten har också den fördelen att jag kommit så mycket närmare min bästa frisör Nina (detta är inte ett reklamsamarbete utan ren reklam från min sida). Härifrån tar det bara en dryg timme att köra till Kristinestad. Så det gjorde vi igår, för nu hade gränsen för vad t o m jag kan utstå frisyrmässigt passerat för länge sedan.

Och en resa till frisör i Kristinestad kan rekommenderas för allt detta ingick:

1. Behövde inte köra själv för äldsta dottern övningskör.

2. Hembakta bullar vid ankomst hos mor och far.

3. Håret välklippt hos Nina.

4. Sätta sig vid dukat middagsbord hos mor och far.

5. Hallon, kolasås och glass till efterrätt.

6. Få fylla bilen med hemgjord äppelmos, dito bullar och semlor.

7. Och så det extra magiska att lämna in tomflaskor och i utbyte få flaskor fyllda med hallon-vinbärssaft.

Skulle satt bilder på före och efter, men är för blyg och har inte övat på det där med selfies som dagens ungdom. Men kan berätta att före-bilden ger rättvisa för katastrofläget som rådde innan klippning. Efter-bilden ger inte full rättvisa åt Nina.

Leena
Publicerad 23.03.2017 kl. 17:45

Vårdagjämning får södra Finland att ligga i lä

 

Har redan ett tag sett snödroppar, tussilago och andra underbara vårtecken, men bara på bild från sydligare breddgrader. Fast syrenerna är tydligt på gång på vår gård trots snö och is ännu på stora delar av gården. Så den här dagen har jag väntat på. För igår var det ju vårdagjämning så nu går vi mot ljusare tider. Alltså ljusare har det ju blivit redan några månader, men att dagarna blir längre här än i södra Finland, det är det som är det fina i kråksången. För då har vi nåt som inte ni har.

Men just idag har det vädermässigt varit en mindre ljus dag; gråmulet och snöslask. Albert njuter ändå av vintern så länge det varar. Säsongskortet på Öjberget har betalat in sig och nu går han så att säga på plus. Och idag var det ju stora puderpumpen på kullen. Inga köer, mest skidskoleungar, backar ännu i fint skick med hopp och rail som inte ser för livsfarliga ut för en mor, men som sysselsätter åkarna i timmar. Skulle jag ha mindre barn skulle jag gärna sätta dem i slalomskola där. Vasa skidklubb verkar grymt aktiva med träningar var och varannan kväll och då skulle ungen dessutom bokstavligen få åka där far en gång åkt. Mysiga tanke.

Leena
Publicerad 21.03.2017 kl. 20:10

En sista resa till Californien

 

Jo jag tänkte på vilket stöd man får som cancersjuk här i landet. Inte unikt för Vasa, men kanske unikt för landet om man då tänker att från Vasas perspektiv också Sverige skulle ingå.

Inte bara medicinskt, utan nu är jag mer inne på andra förmåner. Såsom min jumpa.  En hel termin ledd gymnastik för en spottstyver genom cancerföreningen. Vi talar inte här om nån hårdträning utan en sal full med pensionärer i diverse mjuksibyxor och yllesockor. Och en kvinna har ljusgul fleece från Kalifornien. Som inhandlats där efter avslutad cancerbehandling. På resan som skulle bli den sista.

Efter bästa förmåga försöker vi nu hitta våra små inre muskler. Vår 60plus-åriga ledare i en 20-årings kropp talar och visar oavbrutet om för oss vilken muskel som vi borde känna jobba. Böj knäna, känn tårna, kläm ihop låren, spänn rumpan, in med naveln, andas in, andas ut, bröstkorgen stiger, axlarna sjunker. Små rörelser. Långsamt. Vi böjer och sträcker och viftar lite hit och dit och snart står vi där i våra pensionärskroppar lite stoltare med lite bättre hållning än tidigare. Tills vi får sträcka ut oss på mattorna för avslappningen. Och jag lovar att det inte bara är jag som somnar. Igen.

Leena
Publicerad 20.03.2017 kl. 18:58

Nu har Vasa visat sig från sin soligaste sida igen.

Men först var det alltså favorit i repris. Eftersom hästäventyret började 05.10 i morse då vi styrde mot Seinäjoki så var det också avklarat till lunchtid. Så vi hann med lite annat också denna soliga söndag.

Som t ex första fikat ute på vår gård i år.

Och sen en fantastisk tur med spark på isen. Blanka isar, strålande sol (som sagt), liten lätt bris, havsörnar, måsar och trutar. Fåglarna som samlats i stor flock höll låda som om det skulle varit sommar. Enstaka andra på skridskor, spark och skoter. Men mest öppna vita vidder, stora stenar, söta stugor på små och ännu mindre kobbar. Och förstås som avslutning en liten vandring förbi ett strömhål genom vass, för blöt mark, ris och snår för att undvika att bli blöt om fötterna. Men det är en klassiker då vi är ute.

Japaner och andra exotiska turister skulle levt resten av sitt liv på denna utflykt om det fått uppleva den. Och det har vi här hemma, bara runt hörnet från där vi bor.

Leena
Publicerad 19.03.2017 kl. 20:10

Musik i veckan - mycket mer än bra musik.

Hos oss är det aldrig tyst. Högljutt som i en italiensk familj eller så musik. Ljuv musik. Främst från pianot som står mitt i vardagsrummet. Har glädjen att vara mor till tre barn som musicerar. Mer eller mindre. Alltså en av tre har det som prioritet-ett-hobby. De andra två spelar mer för husbehov. Eller snarare för sin egen skull, för deras övande hör man mer sällan.

I veckan är det Korsholms musikfestspels vintervecka och inom ramarna för det så blev det uppträdande på ett ålderdomshem. Låter kanske inte som det mest upscale man får göra som ung lovande violinist, men här lär också en viss Leif Segerstam ha klättrat upp på stolen och uppträtt med sin violin. För sådär hundra år sen. Nu får man väl hoppas att han inte ställer sig upp på stolar längre. Enligt sägnen alltså.

Som tack blev det av sonen mycket uppskattat fika efteråt och fribiljetter till stadsorkesterns torsdagskonsert med pianosolist bördig från Ukraina. Snart är jag på stadshuset lika ofta som de andra pensionärerna med säsongskort? Konserten var bra med välspelande orkester och extranummer på flygeln men bäst var ändå egentiden jag fick spendera med min bästa musiker.

 

Leena
Publicerad 17.03.2017 kl. 21:02

Kan man trivas i Vasa?

Ofta får jag frågan; trivs ni i Vasa? Visst gör vi det. Eller åtminstone jag. Och barnen trivs i skolan, för här är som de säger bättre skolmat än i Helsingfors. De viktiga sakerna i livet.

För er som undrar, så här är några saker som visat sig vara bra med Vasa:

  1. Korta avstånd. Allt finns inom nära räckhåll. Matbutik, bibliotek, restaurang och apotek runt hörnet. Skolor, stall, musikinstitut och jobb också på gångavstånd men snabbare med cykel.
  2. Tillräckligt utbud av det man kan tänkas behöva av shopping, restauranger och kultur finns, om än i ett mer kompakt format.
  3. Natur och miljö. Såhär på vintern fantastiska isar, skidspår och skidbacke med hopp och rail. Lite olika prioriteringar beroende på vem i familjen man frågar. Fina upplevelser i varje fall, mycket ännu oupptäckt.
  4. Egen trädgård med hus mer eller mindre mitt i stan. Som erbjuder toppen förutsättningar att kunna bli vad som helst, men är också bra redan som det är. Tycker vi, framförallt då det blir tal om renovering.
  5. Tåg och flygförbindelser som tar en på ett ögonblick annanstans. Vid behov.

Ja vad mer kan man begära?

 

Leena
Publicerad 16.03.2017 kl. 14:09

Rättelse till senaste inlägg

Det snöar inte pyttelite, utan det snöar, snöar o snöar. Det kommer att behövas mycket mer plogande än vad jag är upplagd för.
Leena
Publicerad 09.03.2017 kl. 14:03

-START-

-BLOGGARKIV-

 

-KATEGORIER-

Cancer

Familj

Företag och jobb

Hästliv

Lilla cancerskolan

Mat

Musik

Skärgårdsliv

Trädgård

Vasa

 

Följ bloggen på Facebook: Passligt

Kontakta mig på: leena.sahlstrom(at)hotmail.com

Instagram: @leenasahlstrom

Voit ottaa yhteyttä minuun myös suomeksi.

 

Om mig:

Hej, jag heter Leena och har cancer. Nej såhär. Hej! Jag heter Leena och lever trots att jag har cancer. Fast egentligen är det såhär: Hej! Jag heter Leena och jag har ett gott liv.

Visste du att idag botas många som fått diagnosen cancer? Jag är inte en av dem. Min cancer går inte att bota. Det har läkarna sagt. Men jag lever bra ändå.

 

Om bloggen:

Kan man trivas i Vasa? Ofta får jag frågan. Och efter sjutton år i Sverige, nio år i Helsingfors och två i USA och Australien: visst gör vi det. Eller åtminstone tänker jag ge Vasa en chans. Passligt handlar om det. Och om hästar, trädgård och musik. Och lite om cancer.

 

Foto: Alla bilder är mina egna (om inget annat angetts). Du får gärna använda dem bara du tydligt anger källan/fotografens namn (Passligt.ratata.fi / Leena Sahlström)

 

Vad är egentligen passligt?

 

Min samarbetspolicy:

Det kan hända ibland att jag samarbetar med någon. Varje samarbete märker jag tydligt ut i början av inlägget. Jag samarbetar enbart med företag som säljer produkter eller tjänster jag själv gillar och som jag tror kan vara till nytta och glädje för mina läsare. Det går inte att köpa min åsikt. Jag hoppas mina samarbeten är något du också kommer att gilla.


 

bloggtoppen.fi - finlandssvenska bloggar