Vitlök

Det är mitten på november, nio grader varmt och jag har planterat små, små vitlöksklyftor. Äntligen kom de ner i jorden. Undrar om jag på våren kommer ihåg dem längre.

Leena
16.11.2018 kl. 11:02

Den enklaste kransen

Det kan inte vara enklare att fixa en lingonkrans. Hjärtat som jag köpte på en mässa för några år sedan är öppningsbar och fylls på med lingonris och så är det klart. Busenkelt och fin blir den också tycker jag. Nu hänger den ute på ytterdörren samtidigt som trappen blivit lite uppiffad med nya höstväxter och jag fick lite tallris ut i krukorna. Lite senare skall det bli små ljusslingor också har jag tänkt.

 

Trevlig helg!

Leena
09.11.2018 kl. 15:07

Dagens glädjespridare

Julrosen gör det igen. Nu har två av mina plantor i trädgården knoppar! När allt annat går i vintervila så passar den på. Helt fantastiskt!

Du har väl knappast missat att min plan är att en dag ha en riktigt stor rabatt med blommande julrosor som på bilden här nedanför.

Tidigare om julrosor:

 

 

 

Leena
04.11.2018 kl. 13:35

Terapi kommer i så olika former

Strålningen mot höften har kommit igång. En femdagarskur denna vecka blir det. Kan inte säga att jag ännu skulle haft någon dramatisk effekt, men oftast kommer den med lite fördröjning.

Och idag skall jag äntligen få träffa en näringsterapeut. Hoppas jag kan få lite konkreta råd och tips så jag får lite bättre ordning på ätandet. Nu känns det som om jag har ett jobb som börjar på morgonen och som inte tar slut före jag lägger mig på kvällen som bara cirklar kring vad och när jag skall äta. Hungers- och mättnadskänslorna är lite satta ur spel verkar det som, vilket känns jobbigt för en som hela sitt liv hållit en stadig vikt och den delen har reglerat helt sig själv.

Det har varit mysiga dagar med syster. Vi har bland annat stickat, ätit våfflor, handlat äppelträd och tagit upp potatis ur frusen jord. Jag har blivit så uppassad. Riktig syskonterapi.

Nya cafét Tintin på Brändö serverar läckra våfflor.

Leena
31.10.2018 kl. 10:50

Strålning igen

 

Efter lite numera traditionellt remissjagande har jag idag igen fått träffa vänlig och kompetent vårdpersonal som vill mig väl. Bland annat en onkolog som planerar min strålbehandling mot höftmetastaserna. Fick strålning dit som smärtlindring för snart fyra år sedan också, och det hjälpte då. Redan på måndagen skall jag få min första stråldos. Ett par veckor senare märker jag om det har någon effekt den här gången. Hoppas, hoppas. För numera går jag inte utan min krycka och även med den kan en promenad till biblioteket bara ett par kvarter härifrån bli för mycket. Så nu lever jag igen med stora förhoppningar inför framtiden.

Dessutom har jag planterat två olika sorters tulpanlökar båda i rosa-vita-lila toner vilka kommer att vara så vackra tillsammans med de lila och vita med rosa inslag som jag redan har. Som förhoppningsvis orkar blomma även nästa år.

Leena
23.10.2018 kl. 18:00

Mirakulös behandling

Nu har vi i alla fall gett hararna en utmaning i vinter. De allra minsta fruktträden blev inhängnade av nät och de små men lite större fick ett barkskydd runt stammen. Fult men effektivt tror vi. Nu hoppas jag haren hittar annat att äta i vinter än våra fruktträd.

På tal om effektivt. Hörde precis en mycket glädjande nyhet. Nobelpriset i medicin har delats ut till amerikanen James P. Allison och japanen Tasuku Honjo. Det är forskarna som upptäckt cancerbehandling genom hämning av immunförsvarets bromsmekanismer, alltså de immunologiska medicinerna mot cancer. Trots att det inte funkade på mig så finns det massvis av personer som haft nästa mirakulös förbättring med den behandlingen. Grattis inte bara till pristagarna utan till alla som numera kan erbjudas en potent behandling. Fantastiskt fin utveckling på cancerbehandlingsfronten!

 

Leena
01.10.2018 kl. 13:31

Höststorm

Igår blåste det så hårt att jag nästan blev rädd. Plåttaket smällde så jag trodde det skulle flyga av och träden vajade oroväckande. Idag upptäckte jag dessvärre att vårt vackra gullregn fläkts i den hårda vinden. Många år gammal är den så det kanske inte var så konstigt men sorgligt i alla fall. Hoppas resten som står kvar orkar stå emot kommande stormar.

Men små glädjeämnen också som att den vårblommande tovsippan valt att glädja mig med en vacker blomma såhär sent på hösten. Att stjärnflockan fortfarande blommar, och sköldpaddsörten och ringblommorna lyser upp rabatten med sina starka klara färger. Visst finns det mycket vackert ännu.

 

 

Leena
27.09.2018 kl. 15:09

Blomsteräng

Tog en omväg i helgen i Korsholm bara för att njuta av en blommande blomsteräng. Lite sent på säsongen men ännu möttes vi av en fantastisk syn. Jag kunde känna igen bland annat vallmo, malva och blåklint i färgerna rosa, rött, vitt, blått och gult mot den gröna bakgrunden. Ägaren dök också upp och berättade att han odlat den från frön bara för skönhetens skull. Sånt gillar jag. En vacker dag skall jag också ha ett hörn i trädgården med en sådan här fantastisk blommande äng. Titta bara vilken vacker bukett jag fick plocka med mig hem. Jag bara älskar den färgglädjen.

Leena
24.09.2018 kl. 11:13

Pyttesmå frön

Såhär i september så avmattas trädgårdsivern lite. Men ännu blommar det vackert, squashen ger skörd och några söta körsbärstomater mognar. Igår var vädret underbart somrigt varmt fortfarande och jag orkade rensa i rabatten medan min man plockade in hängmattan för säsongen.

En lite rolig höstsyssla är att plocka frön. Jag har nu samlat på mig en ansenlig mängd ringblomsfrön, de måste ju oavsett plockas bort om man vill att de ska fortsätta blomma. Lite tagetes, atlasblomma, petunia, malva och blågull har jag också på tork i kaffefilter. Ringblommor är ju tacksamma men vi får se hur det går med petunian. Fröna är väldigt små. Så har jag lite lust att prova om jag kunde lyckas med egna tomat och squashfrön också. Det återstår ännu att se.

Och nu börjar det ju snart vara dags att sätta ner blomsterlökar för nästa års vårblomning. Har funderat på lite snödroppar och scilla under syrenhortensian och förstås lite mer tulpaner. Nästan så man börjar längta redan.

Sköldpaddsörten var en ny bekantskap för mig då vi flyttade hit för två år sedan. En ganska rolig och tacksam perenn som gläder med sina lite lustiga blommor nu sent på säsongen.

 

Leena
10.09.2018 kl. 11:43

Vår frustration

Människan är anpassningsbar. Nu har jag nästan vant mig vid att jag varje förmiddag tar en horisontal stund med dagens tidning. Orkar sedan med en eller ett par sysslor på en dag innan jag däckar senast vid middagstid. Lagom tills min man kommer hem från jobbet. Till hans frustration. Och min. Men så verkar det vara nu.

Idag blev det små trädgårdsprojekt. Vårens bellisar har jag planterat i jorden med hopp om att de övervintrar till nästa år. Några andra plantor som växte på lite opassliga ställen fick i sin tur komma upp och bo i kruka på trappen ett tag. Och efter att ha rensat lite i rabatten hittade jag välmående alunrot, av de som jag frösådde i våras. Kanske blommar de nästa år? Det är lite mysigt ändå.

Leena
28.08.2018 kl. 19:55

De goda endorfinerna

Har du tänkt på det att din kropp inte känns. Så länge allt är i sin ordning. Då bara finns den där till ditt förfogande. Gör det du ber den om utan knot och utan att du behöver tänka på det desto mer. Sen finns det ju dagar då kroppen verkligen gör sig påmind. En dag efter ett hårt träningspass kan man ju ha så ont i musklerna att man knappt kan röra på sig. Eller den skönt matta känsla i kroppen efter ett långt träningspass. Jag minns fortfarande en natt i fjällen då jag vaknade varje gång jag vände mig i sömnen för att mina lårmuskler var så ofantligt ömma efter all telemarkåkning i pisten.

Man kan ha ont av många olika slag. Bara på ett specifikt ställe i rörelse eller också som en molande värk också i vila. I en massa olika varianter, helt individuellt. Då man väl vet orsaken är det onda oftast lättare att tas med, åtminstone periodvis. Med vetskapen om orsaken till det onda i mitt ben kan jag i vissa lägen intala mig själv att det inte är farligt att det tar ont. Nu då det till skillnad från det akuta läget inte längre finns någon överhängande frakturrisk.

Sen finns det den här osunda känslan i kroppen av att allt inte är riktigt som det ska. Då det inte går att enskilt peka på det onda. Det enda man kan säga är att kroppen känns. Den är lite för tung för att passera obemärkt. Men jag har märkt att har jag väl släpat min tunga kropp ut i trädgården, kravlat mig ner på alla fyra och rensar i rabatten med jord mellan fingrarna eller känner de fina runda vinbären i mina händer, så funkar kroppen igen. Som den ska. Den känns inte längre.

Helt självklart säger dottern med sin underbara ungdomliga säkerhet. Det är endorfiner.

Leena
22.08.2018 kl. 15:36

Det blir bättre

Nu känns det redan bättre. Fick ett lite tvetydigt resultat i onsdags och har min vana trogen funderat, frågat och lyssnat. Känner mig som den där treåringen som vill höra samma sak förklarad för mig om och om igen. Medicin och biologi är fantastiskt, men inte alltid så lätt att förstå och tolka ens för onkologerna. Men nu känns det också i min värld teoretiskt rimligt att det kan finnas hopp ännu med denna medicin. Den linjen håller jag nu fast vid.

Och vet du att bönorna som det såg så klent ut med ger en fin liten skörd, squashen som inte ville gro ger nu frukt mer än vi hinner äta och trastarna har sparat vinbären åt mig. Och i frysen finns både blåbär och hallon för vinterns behov.

Leena
10.08.2018 kl. 12:14

Vackrast just nu

Efter nästan två veckors bortavaro så var det spännande att komma hem till trädgården igen. Ungdomarna som varit hemma mer än vi hade inte bekymrat sig om att klippa gräsmattan, så beteckningen vild var helt träffande. Men hokus pokus så fort det blir lite struktur och styrsel igen.

Bärbuskarna har fått nät, medans vi var borta (simsalabim! tack!), så i år hoppas jag få plocka mestadelen av de röda vinbären själv. Hallonen börjar sakta mogna och de är gudagoda. Jordgubbarna lägger mest revor, och de få gubbarna äter fåglarna snabbt upp. Mina små blåbärstrybuskar har gett lite goda bär redan i år. Dem har jag stora förhoppningar på inför kommande somrar. Dillen har vuxit fint och den har jag fryst ner av för vinterns behov.

Vackrast i trädgården just nu är ändå vädden (kanske en grekisk vädd?) som jag fick av min trädgårdsvän i höstas. Dess djupröda blommor som går lite mot vinrött vajar lite rufsigt en bit ovanför rabatten tillsammans med mina rostiga fjärilar. En oslagbar kombination tycker jag.

 

Leena
15.07.2018 kl. 22:13

Vild och lycklig

En av de där tidiga cortisonenergiska morgnarna skickade jag in bilder från vår trädgård till trädgårdstidningen Viherpiha. Och där är de nu i det senaste numret som utkom rätt nyligen, jämte en kort intervju med mig. Ganska kul och visst ser det fint ut hos oss. Gillar särskilt att de i rubriken skrev att vår trädgård är vild och lycklig. För det är den ju.

Leena
28.06.2018 kl. 15:11

Historien om ett gullregn

 

Vi köpte vårt hus vi nu bor i för snart två år sedan av en man i kanske 70-årsåldern. Huset var hans barndomshem som hans far hade ritat, byggt och bott i sedan dess. Tills fadern, en stor och reslig karl, blev 96 år och för gammal för att bo kvar och huset såldes till oss.

Sedan dess har vi bott in oss, men renoveringsbehovet finns fortfarande kvar både här och där. Vi älskar huset, trädgården, dess särdrag och dess fina historia. Det är mer än en gång vi varit glada åt finurliga lösningar och smålett åt andra som sett sina bästa dagar. Herr byggmästare har varit tydligt närvarande i vår vardag.

Idag ser jag ut genom fönstret på ett par som stannat på trottoaren utanför. En man som sitter i rullstol och pekar och tittar in på vår gård tillsammans med en yngre kvinna. De stannar ovanligt länge och diskuterar något de ser i vår trädgård. Mannen är väldigt lång, det kan man se trots att han sitter ner. Då slår det mig. Det måste vara byggmästaren! Äntligen får vi träffa honom.

Han kom förbi och kollade om gullregnet fanns kvar. Det som han själv planterat då det bara var en liten pinne. Och visst finns det.

Nu har han flyttat tillbaka, bara till andra sidan parken, till ett nybyggt servicehem. Över sin kopp morgonkaffe kan han nu igen se träden på gården och huset han byggt och levt i. Och jag lovar att vi gör vårt bästa att förvalta det väl.

Leena
25.06.2018 kl. 22:06

Mera publicitet

Ingen måtta på publiciteten. Förra veckan var det intervju i vasabladet. Nu kan du läsa en annan intervju med mig på min hemdomän ratata.fi. Klicka och läs här.

Jag kan också rapportera att alla träd står kvar på gården trots stormstyrkor i går och växterna ser snarast glada ut av allt vatten de fått. Endast en nyplanterad växt hade slitits upp med rötterna, men den är redan omplanterad. Till och med några bönfrön, som jag haft sådan otur med i år, har grott medan vi varit borta. Och krolliljan, stjärnflockan och prästkragen blommar nu så vackert.

Lugn midsommardag!

Leena
23.06.2018 kl. 18:39

Trädgårdskväll på Strömsö

Du missar väl inte trädgårdskväll på Strömsö idag (7.6 2018 kl 16-20). Har du inte möjlighet att komma, går det också att följa med programmet direkt på Yle Arenan.

Ifjol hämtade jag hem både plantor och inspiration. Det bästa är trädgårdsbordet á la Strömsö som jag fick till min födelsedag av svärfar. Det har redan agerat julbord på julen och festbord i trädgården. Det allra finaste.

Förebilden från Strömsö ifjol.

Mitt fantastiskt fina trädgårsbord byggt av gamla rejäla plankor som rymmer stora glada sällskap runt sig. Det är prövat och bevisat.

Undrar vad som följer med mig hem i år?

 

Inlägg från Strömsö trädgårdskväll ifjol:

 

 

Leena
07.06.2018 kl. 12:19

Den känslan

 

När jag ser min dotter, den nyblivna studenten, stråla ikapp med solen.

När jag får dela glädjen med min familj, släkt och bästa vänner. Då gästerna verkar trivas och stannar länge.

När menyn känns helt rätt, maten uppskattas, räcker till och recept efterfrågas.

När många effektiva, hjälpande händer ser till att allt det praktiska fungerar, så jag tryggt kan lämna över, hinner umgås med gästerna och njuta av den fina stämningen. Då saker jag glömt eller missat göra, ordnar sig ändå eller inte gör något att det blivit ogjort.

När sonen underhåller gästerna under kvällen med pianomusik, fastrarna önskar visor och klämmer i med allsång. Då det dessutom dyker upp oväntad högklassig sångunderhållning.

När trädgården får beröm, fungerar som den bästa av festlokaler, och vädret är strålande.

När min nya klänning känns som jag och det känns helt okej att bli tvungen att justera peruken då och då.

När ungarna på kvällen åker iväg för att fira på sina håll, men kommer välbehållna hem inom avtalad tid.

När jag vaknar i morse, för tidigt, men fortfarande så glad, nöjd och lycklig över gårdagen så att ögonen fuktas över att festen uppfyllt alla förväntningar och blev ännu bättre i verkligheten än vad jag ens kunde fantisera om.

Leena
03.06.2018 kl. 09:18

Snart kan festen börja

 

Nu är det fullt upp med kalasförberedelser. Festflaggen är redan upphängd, elpianot på plats, segeltaket utprovat, inlånade och egna möbler letar sin plats i trädgården.

Naturen hjälper till på sitt sätt. Syrenerna blommar och doftar, liksom berberisbuskarna och brudspireorna. Gullregnet och björkspireorna är ännu i knopp. I rabatterna står långlivade tulpaner som växlat färg från vitt till rosa och alliumlökarna håller precis på att slå ut. Det är fullt liv i fågelholkarna och träden, igelkotten som i år lyst med sin frånvaro har fått vatten för säkerhets skull och haren skuttade förbi och inspekterade igår.

Idag blir det matförberedelser. Mycket har redan levererats av hjälpande händer. Brödbak, sallader och fisk skall förberedas i köket idag. Imorgon skall förhoppningsvis glasen och kärlen räcka till. En massa små nya ideér poppar upp ännu, men i det här skedet är det snarare att stryka från listan som gäller.

Den nya klänningen väntar på sin galg, de gamla skorna är reparerade och en kofta som duger åt mig hittades i dotterns skåp. Peruken måste ännu tvättas och hinna torka. Bonnabrännan är det svårt att göra något åt i det här skedet längre.

Den blivande studenten har kommit hem. Nu är det inte länge tills festen kan börja.

Vilken tur att vi får se fram emot att upprepa detta om två och fyra år igen.

Leena
01.06.2018 kl. 08:16

Sommarmat

Här kommer fortsättning på salladstemat, för såhär varma dagar är jag oftast mer sugen på sallad än på så kallad vintermat. Det är så enkelt också framförallt med ”man tar vad man haver”- principen.

Igår kväll blev det en chevré-ost som var utgångspunkten, på en salladsbädd med honungsmelon, körsbärstomater, ärter, solrosfrön, valnötter, sparris och kokta ägg. Till det en enkel vinägrettdressing och det dagsfärska brödet. Jag gillar särskilt att blanda med någon frukt som päron, äpple, vindruvor, jordgubbar eller melon i salladen för att det ger en saftighet och sötma. De lite väl löskokta äggen är lyxleverans från sju vackra flickor.

Det bästa med allt är att kunna duka ut och sitta och äta i kvällssolen invid den vita syrenen som nu är som vackrast och doftar himmelskt.

Leena
30.05.2018 kl. 10:06

Tisdagstipset

 

I återvinningens tecken. Du har väl inte missat att få en extra skörd av de krukodlade salladerna man köper i butiken? Det enklaste och vad det verkar säkraste sättet att återbruka och odla. En större kruka med jord på balkongen eller direkt i landet, båda skall väl funka lika bra. Jag har vartefter stoppat ner mina använda krukor i odlingslådan och nu börjar det ju verka som så att vi inte behöver köpa fler denna säsong. De som var helt avgnagda ser nu så fina ut. Salladsfröna har ju också grott och vuxit fint under fiberduken.

Och en morgon som börjar med att grädda surdegsbröden som mannen bakat, kan väl inte vara annat än en bra morgon.

Ha en skön tisdag!

Leena
29.05.2018 kl. 09:53

Habegär

Öppet hus i Marita och Lars-Oles hemträdgård i Kronvik. Och vilken trädgård sen! Bilderna gör den kanske inte rättvisa, men kan lova att den var sevärd. Från vägen anar man inte vilken oas som döljer sig på baksidan av huset med små slingrande stigar, porlande vatten, fiskdamm och en massa rariter och ”vill ha”-växter. Trädgården gynnas av att vara inramad av stenblock stora som hus, skogen vid tomtgränsen och boningshuset vilket troligen ger förhållande som motsvarar en växtzon varmare. De har bland en otroligt massa annat också lyckats med en fantastisk blommande magnolia. Vilket habegär som väcktes hos mig.

Och plantloppis. Hade inte planerat handla något men trycket blev för stort, så jag kom hem med en kasse i alla fall med rosa vitsippa (kentish pink), tovsippa (pulsatilla montana), komplement till mina primulor, blå bergvallmo (meconopsis grandis) och purpur treblad (trillium erectum) som skall fylla ut i min skogslund. Jag tycker växter kan inkluderas i mat och läkemedel som inte ingår i köpstoppet. Eller hur?

Habegärs magnolia.

Alltid lika underbara kungsängsliljor. Väldigt frodiga exemplar hade de.

Vit treblad (trillium grandiflorum) är rätt sällsynt och svår att få tag på lär jag mig. Vill ha.

Purpur treblad (Trillium erectum) pyttebebisar fick följa med hem.

Finns du i trakterna så håll utkik och passa på nästa gång. Lovar att det är värt ett besök.

Leena
23.05.2018 kl. 10:51

Fungerande plaståtervinning!

Nu är jag nöjd med mitt lilla system. Plaståtervinningen funkar nu även i detta hem. Ett kärl under diskbänken och en större uppsamlingssäck i källaren som jag tar med mig då jag åker och storhandlar, som idag. På bara några veckor har vi samlat typ fyra fulla plastpåsar plast från vårt hushåll. Känns bra att kunna återvinna det och dra sitt strå till stacken. Finland behöver all uppryckning som kan åstadkommas för att nå sina mål i avseende på plaståtervinning. Och så blev jag förstås sådär barnsligt imponerad av återvinningskärlet i Stenhaga där man fick trycka på knappen så plasten komprimerades ihop. Nästan så jag ser framemot nästa gång.

Dessutom har vi nu stoltheten att vara föräldrar till vår första student, som idag fått reda på att hon kan känna sig väldigt nöjd med sina fina resultat.

Och salladen, rucolan och rädisorna har grott i pallkragen.

Hur är läget hos dig en såhär solig och vacker fredag?

 

Läs mer om mina funderingar kring plast, miljö och kretslopp:

Leena
18.05.2018 kl. 14:22

Priviligerad

 

Tänk att få uppleva allt detta:

  • Fantastiskt bra service och hjälp med allehanda från sjukhuset, frisör, nära och kära.
  • Underbart väder, det varmaste i hela Europa, som jag har alla möjligheter att verkligen kunna njuta av.
  • Våren eller snarare försommaren med allt vad det innebär av lövsprickning, blommande försommarblomster, trädgårdspyssel och måltider ute i trädgården.

Känner mig bara så oerhört priviligerad!

 

Leena
15.05.2018 kl. 20:39

Trädgårdsvisioner

 

Hela gårdagen spenderade jag pysslandes ute i trädgården. Att behöva vattna såhär i mitten på maj känns helt overkligt. Med risk för att bli tjatig, så älskar jag verkligen sommarvärmen vi smeks av och vårens framfart som nu pågår. Hade snabbvisit i vår trädgård igår och blev tydligt varse om mitt trädgårdsfilter, det som gör att vår trädgård i min värld ser helt annorlunda ut än i verkligheten. Hur knappt grönskande buskar och träd, och små perenner som precis sticker upp ur jorden för min inre syn redan är stora och frodiga. I sann Hannu Saarenström-anda.

Lunddockan, som jag köpte på trädgårdsmässan i Umeå, har jag planterat tillsammans med några små ormbunkar i skogskanten och ser redan för min inre syn mitt frodiga woodland växa fram i skuggan av de höga granarna. Vi äter frukost i solen på frukostuteplatsen. Pallkragen invid med fem små plantor jordgubbar ”Polka” representerar en hel dignande jordgubbsodling. Den ännu oplanterade alpklematisen kastar sina rosa blommor över oss och vi dricker vårt te under det unga körsbärsträdets snart yvigt blommande krona.

Lunchen avnjuts i den frodiga bersån som ännu inte spruckit ut. Vitsipporna jag fick av min vän, verkar ha tagit sig och trivs spänstigt under syrenhortensians silande skugga, och leder tankarna tillbaka till vidsträckta frodiga uppländska och nyländska vitsippsskogar. De några få blommande ormöga likaså lovar om en framtida blå matta under syrenerna.

Runt hörnet på husets sydgavel brer uppländsk vallört ut sina frodiga mörkgröna blad, men för mitt inre ser jag redan den nya terassen som planeras. Lite medelhavskänsla med stora krukor med mitt fikonträd, olivträd, citroner, pelargoner och Afrikas blå lilja. De risiga övervuxna berberisbuskarna har i mitt sinne redan ersatts av en äppellund och vi ligger lojt och njuter i bekvämt loungemöblemang.

Solen skiner, himlen är blå och jag går bara omkring och myser och njuter med ett lite leende på läpparna.

Trevlig morsdag!

 

Läs mer om mina trädgårdsplaner och visioner:

 

Leena
13.05.2018 kl. 07:35

Nattens beslut

Det var meningen att du idag skulle fått följa med mig på resa till fältävlingar som hålls imorgon lördag i Ypäjä. Men i natt, nångång mellan tre och fem insåg jag att det inte kommer att funka. Att sitta fem timmar i bil i sommarhettan utan fungerande luftkonditionering, övernatta i tält och resa lika länge hem efter en hel dags intensivt tävlande med hemkomst tidigast vid midnatt, skulle ha blivit lite väl mycket i det här läget. Detta mot bakgrund att även natten i min egen säng med huvudet värkande inte kändes som det mest angenäma. Så blev det. Häst, ryttare och chaufför, tillika groom, stuvades in i bil och transport tillsammans med all utrustning och jag vinkade av dem och cyklade hem igen på min elcykel.

Det blir lite mer tid i trädgården istället i sommarvärmen. Kände mig väldigt nöjd med min lilla innovation till planteringsbord. Ett gammalt keyboardställ som på vintrarna fungerar som vallaställning för skidor, fick idag ny uppgift som underrede till en gammal köksbänkskiva. Voilà. Bra arbetshöjd och fullt portabelt. Ett helt gäng tomatplantor skolades om. Imorgon undrar jag om inte mina första salladsfröna också skall komma i jorden?

 

Leena
11.05.2018 kl. 22:09

Slutspurten börjar imorgon

Nu känns det verkligen som om sommaren kommit (redan i maj!) så vackert som vädret har varit. Har haft en superskön helg med hela familjen hemma, med bland annat mycket mysigt trädgårdspyssel och chill i hängmattan.

Imorgon börjar behandlingsslutspurten. Bara tre kvar!

Leena
06.05.2018 kl. 22:22

Halvspeedad och alkoholistdarrig

Bra känsla redan från morgonen idag. Den sjätte strålningen är avklarad och bara fyra kvar nu. Mer än halvvägs!

Lite halvspeedad och alkoholistdarrig känner jag mig. Cortisonet har kickat in rejält och förkortar nattsömnen, men förlänger ju dagarna tillika. Ganska lägligt egentligen under dessa vårdagar då det är så mycket jag vill hinna med.

Jag har premiärcyklat på sopade cykelvägar i solen, har gjort nya fynd i trädgården och till och med satt planteringsspaden i jorden. Små ormöga har fått flytta in i halvskugga under syrenbuskarna. Krokusen har fått stå ifred för haren, (tack vare tjärdoften?), rabarbern är så vacker i sin kuvös och nu stod plötsligt blåsippan också i blom. Åh, denna underbara årstid.

Leena
03.05.2018 kl. 16:29

En bästa sortens trädgårdsdag

En bästa sortens trädgårdsdag som förstås har inkluderat full sol och vindstilla väder. Lite omskolning av plantor. En turne i gott sällskap till tre av stadens trädgårdsbutiker, som var fyllda av fantastiska växter och blommor, så att jag lätt blev lurad att tro att vi redan är inne slutet på maj och inte april.

Bland annat bellisar, penseer och  mandelsättpotatis fick följa med hem.

Dessutom har vi ätit hämtmatslunch och fikat ute i bersån, trots att den är långt ifrån grön och lummig ännu.

Och spenderat timmar med trädgårdentusiastvännen och beundrat allt som ploppar upp i rabatterna, och utanför. Än sä länge mest bara små tecken på liv här och där, men i våra ögon var det så mycket mera. Helt enkelt härligt!

Leena
28.04.2018 kl. 21:56

Det hänger på håret

Veckans strålning avklarad. Nu är det strålningsfri helg, sedan bara sju gånger kvar. Några extra röntgenbilder lär vara rutin på fredagen, men annars var det samma procedur som tidigare och pyttelite lättare går det för var gång redan.

Det har rasslat in goda förslag till ett vidare liv för masken. Om tolv dagar kan jag alltså bjuda ut en ansiktsmask som kan användas till förslagsvis maskeradutstyrsel. Någon som har skräckfilmstema planerat till sitt nästa kalas? Eller någon svala som läser detta och önskar sig ett lyxigt bo eller varför inte ett gigantiskt skydd för en ömtålig kroppsdel till någon manlig målvaktskompis. Bara att kontakta mig!

Nu väntar jag på posten och mitt perukintyg. Är lite nyfiken på vad det kan finnas för alternativ. Sköterskan trodde att håret lossar närmare slutskedet av behandlingen. Eftersom det (ännu) är så tjockt vill de inte att jag klipper av det nu, för att masken är anpassad enligt det. Så planerar klippning genast då allt är klart om det inte lossat innan. Har också planerat skaffa någon ny tunn bomullsmössa att ha som skydd både mot sol och kyla i sommar. Kanske någon i granna färger och roliga mönster?

Men mest av allt är jag inspirerad att fixa någon vårplantering i kruka på gården. Funderat på rosa och vita bellisar, primulor och kanske något gräs för att ge höjd? Och så skall småplantor skolas om. Trevligt pyssel inför helgen väntar.

Leena
27.04.2018 kl. 13:23

Lite wild and crazy

Det blev en hel del skratt, mat och trevlig samvaro då alla tre systrar och morsan åkte på en spontan unik gemensam resa. Lite ”wild and crazy” och förstås en massa trädgårdsinspiration; både på färjan över och på trädgårdsmässan i Umeå. Synd att ingen kontaktat mig om ett samarbete, för jag skulle ha så mycket gott att berätta om gårdagens trädgårdskryssning. Vi klarade oss utan släp den här gången men nästa år så vet man inte.

Så inbjudande

och inspirerande.

Se hur fina amplarna med murgröna är mot de vita björkstammarna!

En tårta att önska sig till sin nästa födelsedag.

De fina porslinsblommorna fick följa med hem.

Så i år blir det odling av blåbärstry! Tre olika sorter för bättre pollinering. Bären påminner lite om blåbär fast ovala i formen, fastare i konsistensen och kanske lite syrligare. Jättegoda oavsett.

Sist och inte bara minst utan pytteliten, men redan kär! Min lunddocka (Glaucidium palmatum) som skall få bo i "skogskanten" på tomten i lätt skugga. Det lär ta några år innan den vuxit till sig ordentligt, men den vita blomningen kommer att vara bedårande.

Leena
22.04.2018 kl. 10:30

Vad mer kan man begära?

Fatta att det är vår på riktigt nu! Sitter ute men vill komma in en stund undan solens starka strålar. Snön hinner knappt smälta så dyker de första gröna bladen upp istället. Julrosen är så vacker och dess kompisar har också smält fram nu.

Bara det lite torkar upp i marken så behöver det räfsas lite och sen skall mitt nya stora fantastiska långbord ut för kommande kalas i trädgården.

Fågelholken har fått invånare, tvätten hänger ute och torkar och jag har fått en tid för planering av min strålbehandling. Vad mer kan man begära?

Leena
19.04.2018 kl. 15:32

Helt magiskt!

Tar igen en runda i trädgården för att sparka lite på den kvarvarande snön. En riktig vårdag! Om inte annat så har jag äntligen min första långkalsongfria dag. Frihet! Mina siden/ull-kalsonger fungerar på vintern mer eller mindre som min andra hud.

Snön smälter nu rasande fort, men med tanke på hur mycket vi haft så finns det fortfarande en hel del kvar.

Plötsligt mitt i all snö så är den bara där, julrosen! Den slutar inte fascinera. Precis som om den skulle ha en egen värmekälla som tränger fram den ur snön. Färdig med blommor, knopp och allt. Helt otroligt magiskt!

Kolla in tidigare Julros-magi:

 

Leena
14.04.2018 kl. 17:37

Vårpyssel i trädgården

Äntligen vårpyssel i trädgården!

Syrenhortensian får sig en omgång. Vi har fått uppleva dess blomning nu två gånger. Den första gången var mäktig och kunde aldrig tro att det kunde bli ännu bättre efter en beskärning. 

Och så hittade jag lite grönt gräs! Den största delen av tomten är ännu täckt med ett tjockt lager snö men nu är det sol i prognosen för hela veckan. Precis som idag. 

Det här ser jag framemot, då hela trädgården igen står i blom:

 

Har du satt igång redan ute i trädgården?

Leena
08.04.2018 kl. 14:51

Vacker väntan

Blodproven och bilderna är tagna och nu är det bara att vänta på att få träffa onkologen.

Vänta kan man göra på ett av de vackraste ställena nämligen vinterträdgården i Helsingfors, och inspireras till vårens krukplanteringar.

Det var så fint påskpyntat med färgskalan i gult mot det gröna, påskhäxor och gömda ägg.

Väl värt ett besök.

Leena
04.04.2018 kl. 15:32

Stundens infall

Titta, titta! Små pyttesmå, men de har grott.

Inte några solrosor eller krassefrön utan alunrot! Ett lite märkligt infall vid fröhyllan. Men alunrot är en av mina perenna favoriter och jag såg framför mig en matta av de gröna lite bulliga, ekbladsformade bladen och ett hav av rosa små klockliknande blommor seglande på höga stänglar högt ovanför.

Och nu har de knappt synliga fröna grott, fast jag redan nästan gav upp. Men som sagt, ännu är de piki-piki-små och jag undrar om dessa kommer att klara sig då vi nu är borta några dagar hemifrån?

Om allt går väl så ser de ut såhär då de blir stora. Fast just nu känns det nästan att det behövs ett litet mirakel för att det skall hända.

Leena
30.03.2018 kl. 10:12

Kärt återseende

Tillbaka i Skåne igen.

Väldigt fint att återse sina kära flickor, både den tvåbenta och den finaste fyrbenta.

Trots 17 meters vind och snöfall så har våren ändå ett stort försprång här.

Matsemestern påbörjas på överförväntan trevlig restaurang i självaste Flyingeby.

Och den fortsätter i saluhallen och senare på fik med varm choklad, hemgjord ekologisk hallonlemonad, chokladbiskvier, chokladbollar, bulle, kaffe och wienerbröd.

Botaniska trädgården kommer att vara väldigt vacker om några veckor, bara värmen kommer, men nu kunde man värma sig i det finfina växthuset som inte bara hade en massa vackra växter utan också grodor och fåglar att beundra.

Bara för att det är påsk!

Leena
29.03.2018 kl. 20:08

Våren är här!

Idag är det vårdagjämning! Sett i kalendern så börjar våren nu. Sett ut genom fönstret så har vi en bit kvar. Men en hel del vårtecken redan, även här i Vasatrakten:

  • Fåglarna har sjungit sedan långt tillbaka och nu inspekterar de holkarna för eventuell inflyttning.
  • På gårdagens promenad fanns fläckvis bar asfalt även här i våra mindre trafikerade kvarter och riktigt stora smältvattenpölar på gatorna i staden.
  • Solen står redan högt på himlen, värmer så det känns i ansiktet och somliga njuter redan på sina inglasade balkonger. Inne är det svårt att se om lamporna är tända eller inte då solen skiner in. Det gillar jag.
  • Och jag önskar att jag kunde säga att fröna grott och frodas, men åtminstone ser mina omplanterade pelargoner fina ut.

 

Ifjol skrev jag såhär vid vårdagjämningen. Då var det också vinter kvar, men inte riktigt lika mycket snö som i år.

 

Leena
20.03.2018 kl. 09:22

Befruktning av chili och annat vårpyssel

Idag har både tid, energi och inspiration sammanfallit för lite vårpyssel. De flesta pelargonerna har fått ny jord runt fötterna. Några pelargonstickligar som jag tog tidigare hade utvecklat fina rötter i vattenglaset och blev idag nerplanterade i kruka med plantjord.

Lite pyttefrön av alunrot hade jag tidigare satt för förgrodd, men där syns inget liv trots att jag hade nyinköpta frön. (Har haft bättre grobarhet hos gamla frön än dessa.) Gjorde idag ett nytt försök och tog upp sådden i rumsvärmen istället för att lämna den i källaren. Får se om jag har bättre lycka den här gången.

En rätt liten chiliplanta, som jag köpte ifjol, hann inte ge någon frukt då. Nu har den stått under växtlampa tillsammans med olivträdet och har nu satt rätt många lilafärgade blommor. Den har tidigare ofta fällt sina blommor. Nu har jag läst på lite och  lärt mig att chilin har ståndare och pistill på varje enskild blomma, och den behöver skakas på lite, för att befruktning ska ske (åtminstone då den står inomhus). Få se nu om min skakbehandling ger någon frukt.

Leena
11.03.2018 kl. 17:28

Harens hem

Jag blev ganska arg och besviken då jag för ett tag sedan upptäckte att vårt äppelträd som vi planterade i höstas var rejält uppätet. Hade glömt, missat eller förträngt att skydda stammen då på hösten.

Nu är haren tillbaka. Den bor under buskarna i bersån och ser lite skrämd ut där den ligger och kurar, men rör sig ändå ingenstans. Ingen, inte ens jag, kan längre vara arg på den. För hur mysigt är det inte att få säga godmorgon åt haren från sitt sovrumsfönster då man vaknar på morgonen. Och just då äter den inte på vare sig äppelträdet eller något annat jag planterat. Det är ju harens hem också.

Leena
24.02.2018 kl. 08:16

-START-

-BLOGGARKIV-

 

-KATEGORIER-

Cancer

Familj

Företag och jobb

Hästliv

Kretslopp

Lilla cancerskolan

Mat

Musik

Skärgårdsliv

Trädgård

Vasa

 

Om mig:

Hej, jag heter Leena och har cancer. Nej såhär. Hej! Jag heter Leena och lever trots att jag har cancer. Fast egentligen är det såhär: Hej! Jag heter Leena och jag har ett gott liv.

Visste du att idag botas många som fått diagnosen cancer? Jag är inte en av dem. Min cancer går inte att bota. Det har läkarna sagt. Men jag lever bra ändå.

 

Följ bloggen på Facebook: Passligt

Kontakta mig på: leena.sahlstrom(at)hotmail.com

Voit ottaa yhteyttä minuun myös suomeksi.

 

Följ mig på instagram: @leenasahlstrom

 

Om bloggen:

Kan man trivas i Vasa? Ofta får jag frågan. Och efter sjutton år i Sverige, nio år i Helsingfors och två i USA och Australien: visst gör vi det. Eller åtminstone tänker jag ge Vasa en chans. Passligt handlar om det. Och om hästar, trädgård och musik. Och lite om cancer.

 

Foto: Alla bilder är mina egna (om inget annat angetts). Du får gärna använda dem bara du tydligt anger källan/fotografens namn (Passligt.ratata.fi / Leena Sahlström)

 

Vad är egentligen passligt?

 

Min samarbetspolicy:

Det kan hända ibland att jag samarbetar med någon. Varje samarbete märker jag tydligt ut i början av inlägget. Jag samarbetar enbart med företag som säljer produkter eller tjänster jag själv gillar och som jag tror kan vara till nytta och glädje för mina läsare. Det går inte att köpa min åsikt. Jag hoppas mina samarbeten är något du också kommer att gilla.

 


 

bloggtoppen.fi - finlandssvenska bloggar