Lite wild and crazy

Det blev en hel del skratt, mat och trevlig samvaro då alla tre systrar och morsan åkte på en spontan unik gemensam resa. Lite ”wild and crazy” och förstås en massa trädgårdsinspiration; både på färjan över och på trädgårdsmässan i Umeå. Synd att ingen kontaktat mig om ett samarbete, för jag skulle ha så mycket gott att berätta om gårdagens trädgårdskryssning. Vi klarade oss utan släp den här gången men nästa år så vet man inte.

Så inbjudande

och inspirerande.

Se hur fina amplarna med murgröna är mot de vita björkstammarna!

En tårta att önska sig till sin nästa födelsedag.

De fina porslinsblommorna fick följa med hem.

Så i år blir det odling av blåbärstry! Tre olika sorter för bättre pollinering. Bären påminner lite om blåbär fast ovala i formen, fastare i konsistensen och kanske lite syrligare. Jättegoda oavsett.

Sist och inte bara minst utan pytteliten, men redan kär! Min lunddocka (Glaucidium palmatum) som skall få bo i "skogskanten" på tomten i lätt skugga. Det lär ta några år innan den vuxit till sig ordentligt, men den vita blomningen kommer att vara bedårande.

Leena
Publicerad 22.04.2018 kl. 10:30

Vad mer kan man begära?

Fatta att det är vår på riktigt nu! Sitter ute men vill komma in en stund undan solens starka strålar. Snön hinner knappt smälta så dyker de första gröna bladen upp istället. Julrosen är så vacker och dess kompisar har också smält fram nu.

Bara det lite torkar upp i marken så behöver det räfsas lite och sen skall mitt nya stora fantastiska långbord ut för kommande kalas i trädgården.

Fågelholken har fått invånare, tvätten hänger ute och torkar och jag har fått en tid för planering av min strålbehandling. Vad mer kan man begära?

Leena
Publicerad 19.04.2018 kl. 15:32

Helt magiskt!

Tar igen en runda i trädgården för att sparka lite på den kvarvarande snön. En riktig vårdag! Om inte annat så har jag äntligen min första långkalsongfria dag. Frihet! Mina siden/ull-kalsonger fungerar på vintern mer eller mindre som min andra hud.

Snön smälter nu rasande fort, men med tanke på hur mycket vi haft så finns det fortfarande en hel del kvar.

Plötsligt mitt i all snö så är den bara där, julrosen! Den slutar inte fascinera. Precis som om den skulle ha en egen värmekälla som tränger fram den ur snön. Färdig med blommor, knopp och allt. Helt otroligt magiskt!

Kolla in tidigare Julros-magi:

 

Leena
Publicerad 14.04.2018 kl. 17:37

Vårpyssel i trädgården

Äntligen vårpyssel i trädgården!

Syrenhortensian får sig en omgång. Vi har fått uppleva dess blomning nu två gånger. Den första gången var mäktig och kunde aldrig tro att det kunde bli ännu bättre efter en beskärning. 

Och så hittade jag lite grönt gräs! Den största delen av tomten är ännu täckt med ett tjockt lager snö men nu är det sol i prognosen för hela veckan. Precis som idag. 

Det här ser jag framemot, då hela trädgården igen står i blom:

 

Har du satt igång redan ute i trädgården?

Leena
Publicerad 08.04.2018 kl. 14:51

Vacker väntan

Blodproven och bilderna är tagna och nu är det bara att vänta på att få träffa onkologen.

Vänta kan man göra på ett av de vackraste ställena nämligen vinterträdgården i Helsingfors, och inspireras till vårens krukplanteringar.

Det var så fint påskpyntat med färgskalan i gult mot det gröna, påskhäxor och gömda ägg.

Väl värt ett besök.

Leena
Publicerad 04.04.2018 kl. 15:32

Stundens infall

Titta, titta! Små pyttesmå, men de har grott.

Inte några solrosor eller krassefrön utan alunrot! Ett lite märkligt infall vid fröhyllan. Men alunrot är en av mina perenna favoriter och jag såg framför mig en matta av de gröna lite bulliga, ekbladsformade bladen och ett hav av rosa små klockliknande blommor seglande på höga stänglar högt ovanför.

Och nu har de knappt synliga fröna grott, fast jag redan nästan gav upp. Men som sagt, ännu är de piki-piki-små och jag undrar om dessa kommer att klara sig då vi nu är borta några dagar hemifrån?

Om allt går väl så ser de ut såhär då de blir stora. Fast just nu känns det nästan att det behövs ett litet mirakel för att det skall hända.

Leena
Publicerad 30.03.2018 kl. 10:12

Kärt återseende

Tillbaka i Skåne igen.

Väldigt fint att återse sina kära flickor, både den tvåbenta och den finaste fyrbenta.

Trots 17 meters vind och snöfall så har våren ändå ett stort försprång här.

Matsemestern påbörjas på överförväntan trevlig restaurang i självaste Flyingeby.

Och den fortsätter i saluhallen och senare på fik med varm choklad, hemgjord ekologisk hallonlemonad, chokladbiskvier, chokladbollar, bulle, kaffe och wienerbröd.

Botaniska trädgården kommer att vara väldigt vacker om några veckor, bara värmen kommer, men nu kunde man värma sig i det finfina växthuset som inte bara hade en massa vackra växter utan också grodor och fåglar att beundra.

Bara för att det är påsk!

Leena
Publicerad 29.03.2018 kl. 20:08

Våren är här!

Idag är det vårdagjämning! Sett i kalendern så börjar våren nu. Sett ut genom fönstret så har vi en bit kvar. Men en hel del vårtecken redan, även här i Vasatrakten:

  • Fåglarna har sjungit sedan långt tillbaka och nu inspekterar de holkarna för eventuell inflyttning.
  • På gårdagens promenad fanns fläckvis bar asfalt även här i våra mindre trafikerade kvarter och riktigt stora smältvattenpölar på gatorna i staden.
  • Solen står redan högt på himlen, värmer så det känns i ansiktet och somliga njuter redan på sina inglasade balkonger. Inne är det svårt att se om lamporna är tända eller inte då solen skiner in. Det gillar jag.
  • Och jag önskar att jag kunde säga att fröna grott och frodas, men åtminstone ser mina omplanterade pelargoner fina ut.

 

Ifjol skrev jag såhär vid vårdagjämningen. Då var det också vinter kvar, men inte riktigt lika mycket snö som i år.

 

Leena
Publicerad 20.03.2018 kl. 09:22

Befruktning av chili och annat vårpyssel

Idag har både tid, energi och inspiration sammanfallit för lite vårpyssel. De flesta pelargonerna har fått ny jord runt fötterna. Några pelargonstickligar som jag tog tidigare hade utvecklat fina rötter i vattenglaset och blev idag nerplanterade i kruka med plantjord.

Lite pyttefrön av alunrot hade jag tidigare satt för förgrodd, men där syns inget liv trots att jag hade nyinköpta frön. (Har haft bättre grobarhet hos gamla frön än dessa.) Gjorde idag ett nytt försök och tog upp sådden i rumsvärmen istället för att lämna den i källaren. Får se om jag har bättre lycka den här gången.

En rätt liten chiliplanta, som jag köpte ifjol, hann inte ge någon frukt då. Nu har den stått under växtlampa tillsammans med olivträdet och har nu satt rätt många lilafärgade blommor. Den har tidigare ofta fällt sina blommor. Nu har jag läst på lite och  lärt mig att chilin har ståndare och pistill på varje enskild blomma, och den behöver skakas på lite, för att befruktning ska ske (åtminstone då den står inomhus). Få se nu om min skakbehandling ger någon frukt.

Leena
Publicerad 11.03.2018 kl. 17:28

Harens hem

Jag blev ganska arg och besviken då jag för ett tag sedan upptäckte att vårt äppelträd som vi planterade i höstas var rejält uppätet. Hade glömt, missat eller förträngt att skydda stammen då på hösten.

Nu är haren tillbaka. Den bor under buskarna i bersån och ser lite skrämd ut där den ligger och kurar, men rör sig ändå ingenstans. Ingen, inte ens jag, kan längre vara arg på den. För hur mysigt är det inte att få säga godmorgon åt haren från sitt sovrumsfönster då man vaknar på morgonen. Och just då äter den inte på vare sig äppelträdet eller något annat jag planterat. Det är ju harens hem också.

Leena
Publicerad 24.02.2018 kl. 08:16

Källarens lycka

Vad är bättre en stormig vinterdag än att rensa fram bland de övervintrande plantorna djupt i källarens gömmor. Och efter lite städning såg det inte så illa ut längre.

Ganska skräpigt rent ut sagt var det innan uppröjning. Stamrosen ser fortfarande mycket lidande ut. Får se hur det går med den. Hade ju en hel del utmaningar med den i höstas.

Särskilt pelargonerna har gillat den gamla växthuslampan som är ärvd av en nyländsk trädgårdsentusiast. Klippte några sticklingar av dem, som jag satt i vattenglas för senare plantering.

Min Afrikas blå stjärna stod i full blom då jag tog in den i höstas.

Nu hittade jag nya skott på den som är av sorten som vissnar ner varje år. Ser lovande ut. Lika spännande varje år om den kommer igen, och än så länge så. Hoppas den skulle komma igång att blomma lite tidigare i år än i fjol. Om den alls gör det.

Hyacinterna väntar på att bli utplanterade till våren trots att de sällan blommar utomhus. Men lite av en sport är det att prova om det lyckas.

En hortensia står i knopp nu. Rätt många månader för tidigt. Rädd att blomningen uteblir under sommarhalvåret, men de är rätt snygga som grönväxter också.

Fikonet ser rätt välmående ut fast den tappat hälften av sina frukter dvs en av två. En nykomling som jag inte kunde motstå i plantskolan i höstas.

Nu får jag ge mig till tåls ännu några månader innan hela gänget kan flytta utomhus. Tills dess blir det att pyssla om dem, planera och drömma om en ännu vackrare trädgårdssäsong.

Leena
Publicerad 24.01.2018 kl. 10:22

Ett citronträd för framtiden

Efter perioder utomlands har jag haft en dröm om att ha ett eget citronträd. Föreställ dig doften då det blommar och lyxen att kunna gå ut och plocka en egen citron till fiskmiddagen, risotton eller bara för en citronskiva till en kopp te.

För tre år sedan hade min första cancermedicin jag provat inte gett önskat resultat. Medicinen byttes till en som onkologen inte själv heller riktigt trodde på, eftersom den var snarlik i verkningsmekanismen, men som han ändå ville prova pga att jag var såpass ung ännu (allt är relativt). Bara efter någon vecka kunde jag känna en tydlig förändring i mitt mående. Till det bättre. Medicinen funkade och metastasernas tillväxt avstannade.

Så vad gör jag då, med plötslig försiktig framtidstro igen? Planterar cintronfrön förstås!

Den 15.februari 2015 tog jag frön från en Krav-märkt (Luomu) citron och planterade flera i samma kruka. Täckte med jord och höll sådden fuktig.

Läste på och lärde mig att det först var bra att skala bort det allra yttersta lagret av skalet på fröna för att de skulle gro snabbare. Lite pillgöra, men funkade.

Redan den 9 mars 2015 hade fröna grott och var nu så här stora. Eller små. Nu hade jag flera pyttesmå cintronträdsbörjan i krukan.

25 april 2015 var plantorna omskolade och jag sparade ett par som var störst och starkast.

Nu har tre år gått och mina två citronplantor är så här stora redan. Men framförallt har de också överlevt. På vintern härdar de ut inomhus och gnäller lite över mörkret genom att tappa ett blad då och då. Bara vintern är över får de igen bo ute. Det gillar de. Kanske, kanske, kan jag i år hoppas på en första blomma?

När jag och citronerna blir gamla önskar jag mig och dem ett så här fint växthus. Det är det vackraste jag har sett. Ritat och platsbyggt av en vän till oss.

Se hur fint mina citroner skulle passa in här.

Tills dess pysslar jag om mina plantor så gott det går och hoppas att de överlever, ännu en vinter.

Leena
Publicerad 14.01.2018 kl. 15:48

Snöblommor

Morgnar då man vaknar och det har snöat under natten är det lite som att få en bonusblomning i trädgården mitt i vintern. Se nu hur vackert det kan vara. Vit och fräsch snö som dignar likt syrenklasar på buskarna. Sånt blir man glad av.

 

Leena
Publicerad 28.12.2017 kl. 10:31

Vinterträdgård

Vad gör en trädgårdsentusiast om vintern?

Jo, beundrar och förundrar sig hur växterna fixar detta år efter år. De små liven verkar vara starkare än Pippi, med tanke på omständigheterna. Se nu bara på det här. Att hitta kraften att resa sig varje vår efter snö, tö, slask och is. Som om inget hänt. Jag som knappt kan ta av mig vanten för att knäppa bilden.

Fast det återstår ju att se, vad som överlevt, då våren, värmen och ljuset återvänder. Och snart, snart vänder det.

Leena
Publicerad 14.12.2017 kl. 08:27

Julrosen - trädgårdens hjälte

 

Missbedömde storligen känns det idag här hemma. Innan snön kom på Tvärnö i helgen hann jag gräva upp några plantor som jag ville ta med mig hem. Tänkte att det ju är en perfekt tid att flytta nu då växterna är i vila. Bra tänkt, om det inte var så att det här hemma nu är ett tunt snötäcke och minusgrader. Undrar om inte marken också hunnit frysa till.

Men se vem som trotsar kölden och vintern. Julrosen! Den som jag var tvungen att flytta undan från solen i somras. Till halvskuggan under syrenen framför vårt sovrumsfönster. Och nu verkar det ju som om jag gjort rätt nånstans åtminstone, för två av plantorna har nu knoppar. Vilken glädje att se dessa tappra, små, som hittar kraft någonstans från underjorden. Känner mitt eget leende i ansiktet vid upptäckten och min kroppstemperatur stiger troligen rent fysiskt. Julrosen skall till att blomma nu i slutet på november. Då allt annat är mörkt och kallt. Den kraften vill jag också ha.

Leena
Publicerad 21.11.2017 kl. 17:43

Vinter med buller och bång

Nu är det då tur att jag hann få undan hösten i trädgården. Cyklar, bil och släp är fortfarande sommarkittade. Det gäller att hållas på benen nu.

Vackert med snön då den är orörd och nu kan man inte klaga på mörkret längre. Sällan man får uppleva fallande löv på ett liggande snötäcke.

Leena
Publicerad 26.10.2017 kl. 09:43

En rufsig, vild och lycklig trädgård

Klart. Nu är det så gott som klart. Bara mina krukor som bor i källaren i vinter skall in ännu. Bara och bara; Afrikas blå lilja, stamrosen, hortensior och pelargoner, en hel del. Men de behöver jag hjälp med att baxa in. De gula björklöven är för vackra ännu där de ligger för att städas bort. Snart kan frost och snö få komma.

Vankade runt lite och planerade redan inför nästa vår. Resten av lönnen, som brutits i stormen måste ner, och där blir det rum för något fruktträd till kanske? Två av de mindre pilträden måste bort för vedboden som planerats. Den kommer att skymma grannens fulhörn bra. Bara vi får en eldstad först som vi skall förvara ved till. Och kvällssolsplatsen, där vill jag ha en grill, ett litet utekök och ombonat med växter runtom.

Som present till mig själv efter förra kontrollen köpte jag Hannu Sarenströms Trädgårdslycka. Hannu som fått mig att se att även en vissnad bukett kan vara vacker. Han säljer visserligen sin nuvarande gård på Kinnekulle, men boken är full av inspiration. Precis en sådan lite rufsig, barnslig och lycklig trädgård som hans vill jag också ha.

Ganska fint att ännu kunna plocka in av den mäktiga syrenhortensian.

Leena
Publicerad 17.10.2017 kl. 17:32

Rosa bandet grönsaker

Efter ett år i Vasa lyckades vi äntligen ta oss till Kodials gårdsbutik som säljer kravodlade grönsaker.

Hade köpt deras morötter i butik tidigare och de är bara de godaste. Nu blev det dessutom lite kålrot och rödbeta som vi skall steka till lammet imorgon. Men det bästa var fänkålen som hon skördade åt oss direkt ur landet. Kände knappt igen den med sina stora plymer av dilliknande blad och alltihopa kan användas. Lär inte vara så svårodlad heller. Den skall vi ha till siken som vi fiskade på Gåsgrund senast. Siken tinar nu sakteligen i kylskåpet och fänkålen steker och kokar jag ihop ikväll med lite vätska, vinäger och oliver till ett supergott tillbehör.

Om du inte har möjlighet att handla direkt från gård så kan du väl passa på att ladda hem lite rosa bandet grönsaker. Såg att det finns bl a fiskbiffar och kravtomater med i rosa bandet kampanjen i år som är i full gång nu. Eller rosor om man vill unna sig lite lyx.

Kodial deltar också i Rekoringen här i Vasa. Kunde kanske tro att detta var ett samarbete, men inte.

 

Leena
Publicerad 07.10.2017 kl. 13:27

Höst i trädgården

Inspirerad av alla trädgårdsentusiaster så hittade jag också några överlevare ute i trädgården idag.

Den här stjärnflockan har fått flytta till Vasa ända från Sverige och har fått en lite mörkare kompis i höst (tack Eva!). Får se om de två kommer att komma överens i framtiden?

Grönkålen har bara varit så tacksam och god, trots att den fått trängas bland squashen. Den vill vi ha nästa år också.

Får jag presentera; det här är sköldpaddsört. En ny bekantskap för mig som redan fanns på gården då vi flyttade hit ifjol. Den är inte så vanlig vad jag vet, men jag lärde mig namnet på den då jag råkade se den bland gamla perenner i en rabatt på Strömsö. Den är rolig tycker jag.

Syrenhortensian blommar fortfarande. Den som står lite skuggigare är nästan lite knoppig ännu. En riktig räddare så här på höstkvisten.

Och min Afrikas blå stjärna står ännu i full blom. Parasollet och trädgårdsmöblerna borde väl plockas in under tak, men det känns så definitivt, och så ser det mycket mer hemtrevligt ut med lite möbler ute. Om jag känner oss rätt så gräver vi väl fram dem ur snön så småningom.

Leena
Publicerad 04.10.2017 kl. 20:55

Innan jag dör

Den här bucketlistan som jag hittat på sevendays känns inte längre så relevant som för sisådär tre år sedan, men jag har hunnit tänka en hel del kring temat, skall jag medge.

Varsågod, här kommer min första blogglista:

Innan jag dör:

    Hit vill jag resa: Till Japan för att se körsbärsträden blomma, men efter snack med psykolog insåg jag att eftersom pengarna inte räcker till exotiska resmål, så kan man också uppleva körsbärsblom t ex i den Japan-inspirerade parken i Kasberget i Helsingfors. Samma gäller cykeltur i Skåne på våren då äppelträden blommar. Äppelodlingar finns också på närmare håll. Och elcykel.

    Det här vill jag äta: God mat varje dag. Hemodlat, självplockat, egenhändigt fiskat. Och laktosfri mjölkchoklad. Framförallt hoppas jag att jag får behålla min aptit ända tills jag dör.

    En artist jag vill se live: Svår fråga, har ju redan sett KAJ...

    Det här vill jag uppleva: Vill uppleva barnen bli vuxna och se dem klara sig på egen hand. Önskar också att jag ännu får uppleva många gemensamma äventyr med familjen, kanske bröllop, eventuellt barnbarn. Vill också få uppleva ett liv på tumanhand som vi med jämna mellanrum fantiserat om och längtat efter sedan barnen var små.

    Ett språk jag vill lära mig: Imponerad av folk som kan teckenspråk. Det skulle vara häftigt att kunna, sådär flytande. Och kunna ta till som hemligt språk.

    En sport jag vill prova på: Är nog för feg för att prova några extremsporter. Skulle vilja vandra igen. Långt.

    Här vill jag bo: Just nu vill jag gärna bo kvar i Vasa. Men om det av någon orsak blir aktuellt med annan ort så är jag anpassningsbar. Mitt hem är var min familj är.

    Den här boken vill jag läsa: Finns så mycket bra böcker. Kanske en ny bok av Ann-Louise Bertell?

    En kraftansträngning jag vill klara av: Gärna en flerdagars långvandring i fjällnatur.

    En utmaning jag ska klara: Det ovanstående kunde vara tillräckligt utmanande numera.

    Ett äventyr som jag vill vara med om: Många, många fler äventyr med familjen till sjöss och på land. Eller var det nu kan vara.

    Det här vill jag äga: Jobbar med mig själv främst så att jag skulle äga färre saker. Ville ha en egen häst och i samma veva som min cancer blev diagnosticerad så köpte vi vår första häst. Men förutom det kanske en kompletterande elektrisk grästrimmer? Eller ett par teleskopvandringsstavar?

    Ett jobb jag vill prova på: Har under mitt liv funderat både på landskapsarkitekt och barnmorska. Knappast aktuellt.

    Ett mål med min hälsa: Att hålla cancern under kontroll länge, länge.

    En person jag vill träffa: Har någon gång funderat med en matematiskt mer begåvad person än jag, hur många personer man kunde hinna träffa under sin livstid. Det var sist och slutligen en mycket liten bråkdel av jordens befolkning. Så de viktigaste personer jag vill träffa är mina vänner och kanske några nya. För blyg för att träffa kändisar. Men skulle gärna ha träffat min morfar.

    En restaurang jag vill äta på: Har drömt om att åka på matresa och äta på olika Michelinkrogar ute i världen. (Det här borde väl läggas till i resmålen?) Men den matturnén får bli sen då när bloggen är så stor att samarbetspartners skickar mig runt världen för att recensera maten.

    En känsla jag vill få känna: Det skulle kanske vara att kunna springa och hoppa igen då, utan att det känns.

    Det här vill jag skapa: Jag gillar att skapa i det lilla, så småningom, sakta mak, en liten oas i vår trädgård.

 

Leena
Publicerad 26.09.2017 kl. 20:46

Kompisar från förr

 

Den här fina gången fotograferade jag genom en öppen port i Kristinestad i somras. Den gården deltog inte i evenemanget Öppna portar, fast åtminstone den vackra stenlagda gången hade väl platsat med (mer än så såg jag inte). Men förutom att jag blev överförtjust i gången med den vackra blommande spetsmössan intill, så visade det sig nu, av ett sammanträffande (tack fb), att ägaren (som förresten har bloggen Lorenzas skafferi) är en klasskamrat till mig från förrivärlden. Kul sammanträffande tycker jag! Fler bilder på den fina gången har hon här.

 

Leena
Publicerad 13.09.2017 kl. 11:37

Afrikas blå lilja

Nu blommar den. Tala om sent. Medger genast att den stått lite väl skuggigt, innan jag insåg att Vasa inte är Melbourne och här vill Afrikas blå lilja nog ha full sol och inte stå i halvskugga som i Australien. Nå ja, nu är den i full knopp och blommorna har börjat slå ut i alla fall. Massor av knoppar. Mer än den någonsin haft. Den vilade ett år utan att blomma alls, säkert pga lite väl hårdhänt behandling i och med flytten och allt, men nu kommer den igen alltså. Hoppas på varma dagar och nätter nu så den inte fryser bort.

 

Leena
Publicerad 07.09.2017 kl. 09:58

Bersån lyser

Fick i söndags hjälp med lite trädgårdspyssel. Heldag i trädgården blev det. Vi fixade till en liten låda åt mina nyinförskaffade ”polka” jordgubbar. Den bästa sorten. Det vet min dotter och jag som hade en oförglömlig självplocksupplevelse för ett antal år sedan. Jordgubbarna var rätt få, men söta som få. Det var säsongens sista dag. Solen sken och vi var och badade efter att skörden var i frysen. Något som vi påminner varandra om varje gång det blir jordgubbsdags. Nu får vi vänta och se om de här kommer att leverera på samma sätt.

Men nu är det syrenhortensian som stjäl uppmärksamheten i trädgården. (Tidigare var det gullregnet, se här.) Syrenhortensian beskar vi rätt rejält, tyckte vi i våras, och var lite osäkra på om det skulle bli någon blomning i år. Den sviker inte kan man lugnt säga. Hela bersån nästan lyser. Mäktigt.

Helt enkelt underbar, och platsar in i Drömgården, eller hur?

Leena
Publicerad 28.08.2017 kl. 20:27

Hallonsyltsdiet

 

De vilda hallonen som växer invid staketet, det som målas, har fått sin dödsdom, bara vi skördat först. Hade jag bestämt. Men nu idag, då jag ser att de ger åtminstone en lika stor skörd som mina trädgårdshallon, så är jag inte så hård längre. Är det inte ändå så mycket enklare att ta de få stegen ut på gården och fylla sin burk med hallon, istället för att vandra iväg till ett oländigt kalhygge? För hallon kan man inte vara utan.

Under min mest aptitlösa period för sådär två och ett halvt år sedan, då jag levde främst på mannagrynsgröt, då levererade min syster hallonsylt till mig. Den godaste. Trots det smakar det inte alls sjukdom om hallon idag, heller.

Men för min dotter är hallonsnår och hallonplockning nog rätt läskigt. Hon var inte så gammal då vi var och plockade, bara hon och jag. Inte långt borta från stugan. Då kommer den rusande. Rådjursbocken i full karriär. Bara någon meter ifrån oss. Och är man själv bara drygt en meter så är ett rådjur rätt stort då det kommer dundrande. Fråga bara dottern. Hon får säkert fortfarande gåshud av blotta tanken.

Men här hemma i trädgården är det en ojämn kamp: jag mot trastarna. Nu tycker jag inte de är lika söta längre som här. Nu då de snart har tömt vinbärsbuskarna så verkar de övergå till hallonsnåren. Men ve den som ger sig. Får vara på hugget så jag inte blir helt utan.

Leena
Publicerad 15.08.2017 kl. 16:08

Upp till kamp!

Visst är det typiskt. Precis då jag gläds som mest av att min övervintrade stamros blommar så vackert, och att jag har lyckats hålla lusangreppet i schack genom den ekologiska plock-och-kläm-metoden, så misstänker jag nu att den blivit angripen av mjöldagg. En svampsjukdom, läser jag på internätet. Hittar ett Faktablad från SLU som påminner mig starkt om min studietid, så det som står där kan inte annat än stämma, 1% bikarbonatlösning heter kuren.  Starkare än så kan skada rosen, blad, knoppar och blom, enligt pålitlig aktuell forskning från 1996. Så jag skrider till verket. Eftersom jag inte har en blomspruta så gör jag min egen av toalettvättmedlets sprayhuvud och en tom burk Turkisk yoghurt. Det är köpstopp på prylar och en blomspruta hör absolut till dem. Och nu med erfarenhet i hand så kommer jag aldrig att behöva nån så länge det finns WC-spray hemma. Så jag blandar ihop en halv tesked bikarbonat (baksoda) med en halv liter vatten och några droppar rapsolja med citronsmak, för den lyxgoda citronoljan är den enda oljan jag har hemma för tillfället, och nöden har ingen lag. Och några droppar såpa. För säkerhetsskull, och för lössen, i form av Yes. Sedan attackerar jag. Ovanifrån, underifrån, runtomkring och lite på grannen också.

Nu, morgonen efter, sitter både blommor och blad fortfarande kvar. Mjöldaggen också, men kanske inte riktigt lika mycket? Men om ni mjöldaggssporer läser detta, så akta er, ni har fått en envis motståndare, som inte tänker ge sig i första taget.

Leena
Publicerad 10.08.2017 kl. 08:41

Att drömma om gubbar

 

Att måla staket har jag berättat om tidigare. Det tar bara inte slut. Målandet. Men tankarna hinner man tänka klart under tiden. Det mest motiverande är den mängd pengar vi sparar på att göra det själva. Vad kunde inte de användas till istället?

  • Installera en eldstad att värma upp kalla vinterkvällar med.
  • Bygga ett stort trädäck på södra gaveln av huset som skulle inredas till ett medelhavsparadis.
  • Köpa ett stort kylskåp som inte hart ett ständigt avfrostningsbehov och som inte kapaciteten tar slut på bara för att man handlat inför en dags matbehov.
  • Helst en helrenovering av köket. Och gubbar som skulle utföra det.

Men sannolikt ser jag inte röken av såna gubbar inom nära framtid. Men vad skulle livet vara utan drömmar? Så jag fortsätter måla.

Leena
Publicerad 08.08.2017 kl. 11:18

Lite sorgligt

I morse kändes det lite sorgligt. Inte bara för att min man skulle till jobbet, för det innebar egentligen att jag fick cykelsällskap på väg till labbet, utan att i och med det, kändes det lite som om sommaren tog slut här och nu. Skall själv också börja jobba i mitten på veckan och skolorna börjar nästa måndag. Lite tråkigt känns det, för jag kunde hålla på länge ännu med att göra sommarsemestersaker. Och njuta av den sommarvärme som aldrig riktigt kom på allvar i år.

Men vi bestämde oss för att fortsätta sommaren och grillade ikväll och det är sommar det. Egen squash på grillen är lyx. Och så skördade jag äntligen lite slätbladig persilja som jag satt i frysen. Den första burken, bara början. För nu snart börjar ju skördetiden på allvar. Vinbär, blåbär, hallon och bönor, och kanske lite svamp längre fram. Det är något att se framemot.

Leena
Publicerad 07.08.2017 kl. 21:29

Ett livstecken

Hej familj och vänner, mostrar, fastrar och kusiner, arbetskamrater och en och annan webkontakt. Jag lever. Fast det vet ni ju. Har bara levt ett tag i radioskugga eller varit så avkopplad att jag inte varit uppkopplad. Så kan det bli när man har semester:

  • Morgondopp med morgontrötta respektive överaktiva tonåringar
  • Äta ute i trädgården i gott sällskap
  • Segla och upptäcka nya hamnar med hela familjen
  • Sol, sand, klippor och bad
  • Vandring i vacker natur
  • Måsungar som växer och igelkott på kvällspromenad
  • Bastubad med iskalla dopp
  • Fiska sin middag och skörda i eget land; nypotatis, squasch, bönor, sallat och örter.

Vad mera kan man begära?

Leena
Publicerad 28.07.2017 kl. 22:06

Gullregn

Nu är det svårt att hålla sig inomhus då trädgården blommar såhär.

Och doften därtill.

 

Leena
Publicerad 30.06.2017 kl. 20:04

Replotbron

Nu har vi seglat i motström både hit och dit under Replotbron. Så check på den. Med tanke på sommarplanerna jag gjorde tidigare, så har jag checkat av nästan allt redan; Öppna portar i Kristinestad, trädgårdskväll på Strömsö och nu segling till Replotbron. Fiskmarknaden får vi ta i augusti då det är dags igen.

Att göra upp sommarplaner med hela familjen är mera utmanande. Hästtävlingar, konserter och övningar, segling, stugmys, trädgårdsfix och renovering. Allas önskemål och viljor är inte helt enkelt att få ihoppusslade. Men sommaren har ju knappt börjat och vi är effektiva.

Leena
Publicerad 25.06.2017 kl. 20:48

De små sakerna i livet

 

Upptäckte det lilla ormögat i rabatten. Den härstammar från vår stuga i Sverige där den växer som en enda stor matta. Men den lilla plantan med knappt några blad alls blommar nu även hemma i Vasa. En liten blomma men många minnen. Somrarna då barnen ännu var små. Varma långa somrar med mycket bad. Då vi låg på varsin styroxskiva* och lekte att det var isflak som vi flöt omkring på. Och vi kunde ligga i hur länge som helst i det varma algfria vattnet.

Till midsommarhelgen är hela familjen samlad igen. Då får hästen semester, jollen stå på land och instrumenten samla damm några dagar. Då skall vi ut och segla. Förhoppningsvis inte bland isflak.

* frigolit som vi lärde oss att det heter i Sverige

Leena
Publicerad 20.06.2017 kl. 10:22

Öppna portar i Kristinestad

Det blev som jag planerat. En inspirerande och mysig tur igenom uppväxtstaden. Och första gången vi systrar navigerade där med hjälp av en karta. Och ändå hade svårt att hitta.

Här har min syster gått i fysioterapi i ungdomen. Med vissa traumatiska minnen, som vi nu kunde skratta åt.

Det här underbara stället kan man hitta mera bilder på här. Lika charmigt i verkligheten som på bild.

Kattpiskargränden, en av Kristinestads top 10 sevärdheter. Kanske top tre?

Dags att åka hem och rensa i rabatterna.

Som avslut på dagen så dök det upp nyrökta abborrar på bordet, utan att jag rört ett finger.

PS. Visit Kristinestad om du inte redan gjort det.

Leena
Publicerad 18.06.2017 kl. 20:44

I skogen mitt i stan

I vår trädgård kan man inbilla sig att man är i skogen. Men här finns knappt några myggor alls.

 

Leena
Publicerad 16.06.2017 kl. 23:10

Dagens tips

Nu vet du vad du skall göra med dina avlagda jeans. Förstås!
Leena
Publicerad 14.06.2017 kl. 17:59

Uppradat i trädgården

Trädgården fungerar som vilken terapi som helst. Jag glömmer bort tid och rum där jag river upp långa härliga maskrosrötter en efter en, eller kupar brun fin mylla runt rötterna på potatisen. Och se så fint det blev. Inte objektivt kanske. Men vackert ändå på nåt sätt.

Ikväll fick också fåglarna känna sig överröstade av sju glada flickor som parkerat sina mopeder på vår gård. Chillar på piknikfiltar i solen och skriker gällt, för en spindel kanske?

Det trodde jag aldrig. Att det skulle stå en hel drös mopeder på vår gård. Och att jag skulle tycka att det var en bra sak.

Leena
Publicerad 13.06.2017 kl. 22:43

Det växer i gräset

Har upptäckt en hel massa gula botaniska tulpaner i trädgården. Eller det antar jag det är efter lite googlande. Mitt i gräsmattan växer de tillsammans med ännu fler frodiga maskrosor.

Och annat som växer i gräsmattan är alla trastungar. Man får verkligen se var man sätter sina fötter så man inte trampar på dem. För de är inte så duktiga på att flyga ännu. Märkte jag då jag bevittnade en som kraschlandade då den inte nådde ända upp över staketet. Men varför flyga över då man kan krypa under?

Leena
Publicerad 10.06.2017 kl. 11:06

Som på Strömsö

 

Cyklade iväg med min smutsiga korg fastspänd på pakethållaren och både fina röda fleecen och en regntät jacka för det annalkande regnets skull. Men inte en droppe regn har kommit, snarare en skön och varm sommarkväll med lika trevlig stämning.

Trädgårdskväll på Strömsö med plantloppis levererade. En hel hink med funkia, två grönkålsplantor till grönkålslasagne i höst, en bollviva att komplettera mina gullvivor med, och förgätmigej att förvilda sig i trädgården, fick jag hem på min cykel.

Och med snålskjuts fick jag med mig lite tips: att sy utekuddar av alla gamla trasmattor. Och fixa (svärfar kanske?) ett långbord att ställa ute på kvällssolsgräsmattan här hemma. För att ha alla sommarens grillkalas runt.

Och lite tröst också, för även på Strömsö finns det hyllor som liknar mina.

 

 

 

 

PS. Jag tackade nej till att vara med i programmet.

Leena
Publicerad 08.06.2017 kl. 22:01

Äntligen!

 

Äntligen äter jag frukost ute på trappen, fönster och dörr kan hållas öppna längre än för kort vädring och björktrasten lever familjeliv på gården. Mina övervintrade pelargoner har slagit ut i blom i köksfönstret och mina tjocka fårskinnstofflor får vila idag och jag är barfota!

Överväger att flytta mitt hemmakontor ut i skuggan i trädgårdens berså, men tvekar om min disciplin klarar det. Trastungar och trädgårdspyssel är alltför lockande. Men kanske jag gör ett försök i alla fall?

Leena
Publicerad 07.06.2017 kl. 10:30

Sol, fisk och arbetsläger

Känns nästan ironiskt att det är dags för skolavslutning och sommarlov för barnen. Idag stoltserar vi med knappt tio grader, blåsigt och solen gick precis i moln.

Har egentligen bestämt mig för att ha tålamod med vädret, för det kan man ju inte påverka, (förutom att välja en annan världsdel att bo i förstås), men nu börjar mitt tålamod ta precis slut.

Har spenderat alla mina barndomssomrar på landet så det är så jag tror att det skall vara. Vi flyttade ut efter skolavslutningen och hem igen då skolan började i augusti. Där levde vi sedan vårt sommarliv i evig sol och med fisk som enda föda. Hurra för dagarna då vi fick korv!

Så har det varit. Och är fortsättningsvis. Våra barn trodde länge att det inte fanns andra alternativ på somrarna än att endera vara på en stuga och varva fiske, bastu och trädgårdspyssel med arbetsläger eller alternativt sitta på någon fjärd och guppa. Fast båtlivet har haft en tendens att vara blåsigt och regnigt de senaste åren. Ett av det mest levande minnena är från en midsommar, då jag suttit och önskat mig en helikopter som skulle tagit mig bort från storm och regnrusk, då hamnen vi seglat till var full och vårt ankare inte höll i den höga sjön bakom den lilla klippan som skulle ge oss lä. Vid samma tillfälle beslöt vår äldsta dotter sig för att skaffa husvagn. Hon är 18 nu, men har inte ens körkort för personbil ännu. Att segla är hennes främsta intresse som upptar all hennes fritid, och även ger henne sommarjobb.

Så nu tänkte jag mig att jag skall göra några saker som andra människor gör på sina somrar.

Har redan bokat in trädgårdskväll på Strömsö den 8 juni kl 16-21. Tänkte cykla dit för då kan jag förhoppningsvis locka med mig någon cykelsugen manlig familjemedlem som annars är svår att få lurad till dylika evenemang. Men hur får jag hem alla plantor jag skall fynda på min cykel?

Fiskmarknad i Inre hamnen i Vasa den 10 juni. I höstas har jag faktiskt upplevt fiskmarknaden med mycket god rökt flundra, skärgårdsröra och inlagda sillar och det är värt att återupplevas. Om inte skarvarna har ätit upp all fisk för oss förstås.

Öppna portar i Kristinestad (17-18.6) har jag drömt om att få uppleva i många år, men har väl istället valt att sky "folkmassorna" och sitta isolerad på någon holme istället.

Och tror du att jag äntligen i sommar kommer ut till världsarvet och Replot bro. Undrar om vi kunde segla dit?

 

Leena
Publicerad 01.06.2017 kl. 12:20

Antikens Grekland på Brändö

Min mormor sa att man inte skulle värdera pågående arbete, och eftersom hon var en inbiten handarbetsmänniska så sa hon också att det blir nog bra, bara det blir strykt. Trädgården är svårare att stryka, men lite slutfinish har vi tänkt att det skall bli ännu.

Vi gjorde det inte i onödan lätt för oss då vi valde att använda stenar av tre olika storlekar som vi dessutom placerade i ett helt random mönster. Som skulle böja sig och sluta i rak kant mot husväggen. Inget för symmetridjävulen. Eller många med honom.

Får väl medge att det tagit lite tid och stenarna har hunnit läggas dit en och annan gång innan de hittat sina slutliga platser. Men lite stolta och nöjda är vi allt. Både att det som verkade som ett hopplöst pussel till slut löste sig. Och att det blev lite känsla av antikens Grekland på Brändö.

 

 

Leena
Publicerad 29.05.2017 kl. 22:24

-START-

-BLOGGARKIV-

 

-KATEGORIER-

Cancer

Familj

Hästliv

Lilla cancerskolan

Mat

Musik

Skärgårdsliv

Trädgård

Vasa

 

Följ bloggen på Facebook: Passligt

Kontakta mig på: leena.sahlstrom(at)hotmail.com

Instagram: @leenasahlstrom

Voit ottaa yhteyttä minuun myös suomeksi.

 

Om mig:

Hej, jag heter Leena och har cancer. Nej såhär. Hej! Jag heter Leena och lever trots att jag har cancer. Fast egentligen är det såhär: Hej! Jag heter Leena och jag har ett gott liv.

Visste du att idag botas många som fått diagnosen cancer? Jag är inte en av dem. Min cancer går inte att bota. Det har läkarna sagt. Men jag lever bra ändå.

 

Om bloggen:

Kan man trivas i Vasa? Ofta får jag frågan. Och efter sjutton år i Sverige, nio år i Helsingfors och två i USA och Australien: visst gör vi det. Eller åtminstone tänker jag ge Vasa en chans. Passligt handlar om det. Och om hästar, trädgård och musik. Och lite om cancer.

 

Foto: Alla bilder är mina egna (om inget annat angetts). Du får gärna använda dem bara du tydligt anger källan/fotografens namn (Passligt.ratata.fi / Leena Sahlström)

 

Vad är egentligen passligt?

 

 


 

bloggtoppen.fi - finlandssvenska bloggar